A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

 

UNCED United Nations Conference on Environment and Development. FN:s konferens om miljö och utveckling.  

UNESCO United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization. FN:s organisation för utbildning, forskning och kultur.

UNEP United Nations Environment Programme. FN:s miljöprogram.

Undantagsregler För det som enligt Vattendirektivet klassas som kraftigt modifierat vatten, konstgjort vatten eller särskild vattenförekomst kan det bli aktuellt med tillfälliga eller permanenta undantag från direktivets krav på god ekologisk och kemisk status. Undantagsreglerna gäller möjligheten till längre tidsfrister för att uppnå målet eller mindre stränga miljömål än de som gäller allmänt för alla vatten.

Undervattensväxt Växt som lever helt nedsänkt i vatten. Några arter har sina blommor på vattenytan. Undervattensväxter kan vara fastsittande på bottnen med fästanordningar eller rötter, eller flyta omkring i vattnet.

Undersökande övervakning Övervakning enligt Vattendirektivet skall ske i form av kontrollerande övervakning, operativ övervakning respektive undersökande övervakning i ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Undersökande övervakning skall göras i undantagsfall, till exempel vid olyckor eller där man inte känner till eller är osäker om orsakerna till att miljökvalitetsmål eller normer inte uppnås. Även för den undersökande övervakningen gäller att övervakning skall ske för en rad biologiska, hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer.

Uppehållstid Den tid (år, månader, dagar) under vilken näringsämnen eller andra ämnen stannar kvar i ett vattensystem genom att det finns interna s.k. sänkor för dessa ämnen. En sänka är process som antingen blockerar ("stänger in") ett ämne i cirkulationen i ett system, eller som på ett eller annat sätt eliminerar ämnet och på så sätt avlägsnar det från systemet.

Uppvällning En vertikal havsström, som inträffar när vatten rör sig i riktning utåt från en kontinent. För att ersätta detta vatten vid kusten rör sig vatten från djupare, kallare vattenlager uppåt och "fyller ut" tomrummet där. Ytvattentemperaturen sänks och det uppvällande djupvattnet kan ha en klimatutjämnande effekt. En annan mycket påtaglig effekt av uppvällning är att stora mängder näringsämnen från bottenzonen kommer upp i ytvattnet. Världens mest produktiva fiskeområden ligger i uppvällningsområden.

Uppåtgående trend Begreppet används i Vattendirektivet och det nya Grundvattendirektivet (dotterdirektivet till Vattendirektivet) för att beskriva tecken på mer ihållande försämring av kvaliteten, främst ökande föroreningshalter, eller kvantiteten (nivån) på grundvattnet till följd av påverkan på vattnet från mänskliga verksamheter. I det nya Grundvattendirektivet finns beskrivningar av hur man skall beräkna sådana uppåtgående trender. Om en uppåtgående trend kan konstateras skall man i sin åtgärdsplan för avrinningsområdet/vattendistriktet definiera vad som behöver göras för att kunna vända trenden.

Urlakning Begreppet urlakning används främst om t.ex. processen när en jord utarmas på näringsämnen, främst p.g.a. alltför intensiv odling, eller när metaller som är viktiga mikronäringsämnen, t.ex. kalcium, magnesium och kalium jonform, trängs ut av vätejoner i en försurad mark och därmed går förlorade för träd och växter, inklusive åkergrödor.

Utfiskning När fisket i ett område är mycket omfattande, inte står i proportion till fiskbeståndens förmåga att växa till och därför leder till att bestånden av de fiskarter som fångas minskar mycket kraftigt eller helt försvinner, handlar det om utfiskning.

Utjämningsmagasin Stort magasin på ledningsnätet, där avloppsvatten kan magasineras tills det finns plats för det i reningsverket.

Utsläpp Tillförsel av luftburna eller vattenburna substanser, vanligen förorenande ämnen. Ett utsläpp av föroreningar kan ske i vatten, i luft eller i marken. Utsläppet kommer från en utsläppskälla (föroreningskälla), d.v.s. en verksamhet eller installation som ger upphov till utsläpp av ämnen som förorsakar miljöeffekter eller problem. Man skiljer mellan antropogena (av människan orsakad) och naturliga källor, liksom mellan punktkällor och diffusa källor, samt mellan landbaserade och vattenbaserade källor. Punktkällor kan vara såväl stationära som rörliga; punktkällor har något slags konstruerat utsläpp ( avloppsrör, skorsten). Exempel på diffusa källor år läckage av näringsämnen från jordbruks- och skogsmark, läckage av olika ämnen från avfallstippar och gruvavfall, de gemensamma utsläppen från trafiken och annan förbränning (även om varje enskilt fordon eller kraftverk är en punktkälla) etc.

Utsläppsreglering Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) "reglering som kräver särskilda gränser för utsläppen, t.ex. ett gränsvärde för utsläpp, eller på annat sätt anger gränser eller villkor för effekter, art eller andra karaktäristika hos ett utsläpp eller driftsförhållanden som påverkar utsläpp."

Utströmningsområde I ett utströmningsområde sker det en avtappning av grundvatten, antingen som ett flöde till rotzonen (där vattnet sedan avgår till luften genom växternas transpiration) eller som ett utflöde ur marken, till markytan eller direkt vattendragen. Ett utströmningsområde kan således definieras som ett område där grundvatten flödar ut ur grundvattenzonen. Motsatsen är inströmningsområde, som är den del av ett avrinningsområde där det sker en påfyllnad av grundvatten (grundvattenbildning).