A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

  

PAH:er Polycykliska aromatiska kolväten. PAH:er omfattar några hundra petroleumkolväten och är naturliga beståndsdelar i olja. När fossila bränslen förbränns, särskilt i liten skala, så bildas PAH-ämnen (ofullständigt förbrända kolväten) och kommer ut i luften eller i vatten. PAH:er kommer från förbränning i små anläggningar, från bilavgaser men också från naturliga fenomen som skogsbränder.  

PBL Plan- och bygglagen.

PCB:er Polyklorerade bifenyler. PCB är ett samlingsnamn på en grupp ämnen som omfattar ca 200 olika polyklorerade bifenyler. De är en grupp svårnedbrytbara (persistenta), klorerade organiska ämnen som ansamlas i levande organismer. PCB-ämnen är enkelt uttryckt oljor med olika tekniska användningsområden.

Pelag. Pelagial. Pelagisk Pelagen eller pelagialen eller den pelagiska zonen är den fria vattenmassan i en stor sjö eller ett havsområde och livet i denna vattenmassa. Pelagisk betyder något som rör den fria vattenmassan, t.ex. pelagisk fisk.

Perenn Flerårig. Perenna växter övervintrar och återkommer, till skillnad från ettåriga (annuella) växter, flera år i rad.

Perkolation Vattnets långsamma rörelse genom lager av vattenmättat, poröst material. När vatten transporteras (silar ner genom) jord eller berg.

Permeabilitet Genomsläpplighet.

Persistent Stabil och därmed långlivad. Ett persistent ämne är svårnedbrytbart (organiska miljögifter) eller onedbrytbart (metaller). Se även POP.

Persistent organiskt ämne Långlivad (persistent), stabil organisk förening, långlivat organiskt ämne. Ämnen som blir miljögifter genom långsiktig verkan genom anrikning, bioackumulering och biomagnifikation tillhör de stabila, långlivade föreningarna. Se även POP.

Pesticid Kemiskt bekämpningsmedel. Kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer ställer till materiell skada eller orsakar sjukdom delas in i pesticider (alla kemiska bekämpningsmedel), bakteriecider (bakteriebekämpningsmedel), herbicider (växtbekämpningsmedel), fungicider (svampbekämpningsmedel) och insekticider (insektsbekämpningsmedel).

pH-värde Mått på halten vätejoner i en lösning. En alkalisk eller basisk lösning har ett pH-värde som är högre än 7. Vid pH 7 är lösningen neutral, vid pH lägre än 7 är lösningen sur och vid pH högre än 7 är lösningen basisk.

Plankton. Planktonisk Små växter (alger) och djur som flyter fritt i havens och sjöarnas övre vattenlager. Algerna kallas för växtplankton, fytoplankton eller planktonalger, medan de små fritt flytande djuren kallas för zooplankton eller djurplankton. Med planktonisk menas något som flyter fritt i vattnet. Fytoplankton äts av zooplankton som i sin tur äts av större djur. Planktonorganismer som inte äts upp dör och faller till bottnen, där de i normala fall antingen äts upp av bottenlevande djur (som lever i eller på bottnen) eller bryts ner.

Planktonalger Små växter (alger) som flyter fritt i havens och sjöarnas övre vattenlager. Kallas även för växtplankton eller fytoplankton.

POP Persistent Organic Compound. Långlivad (persistent), stabil organisk förening, långlivat organiskt ämne. Ämnen som blir miljögifter genom långsiktig verkan genom anrikning, bioackumulering och biomagnifikation tillhör de stabila, långlivade föreningarna.

POPs-konventionen Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants, POPs). Konventionen är ett globalt avtal som syftar till att skydda människors hälsa och miljön från långlivade organiska föroreningar.

Porositet Med jordens porositet menas porvolymens andel av den totala jordvolymen. Det är alltså hålrummens andel av den totala volymen.

Primärproduktion I vattenmiljö: När alger och andra vattenlevande växter fotosyntetiserar och delar sig. Primärproduktion är den första byggstenen i den näringsväven.

Primär skyddszon Vattenskyddsområden för yt- eller grundvattentäkter indelas i olika zoner: Vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon. En primär skyddszon skall avgränsas så att rinntiden i en sjö/ett vattendrag medger att en olyckshändelse (som kan leda till vattenförorening) hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen.

Prioriterat ämne I Vattendirektivet finns en förteckning över 33 prioriterade ämnen eller ämnesgrupper (föroreningar), varav 11 identifierats som prioriterade farliga ämnen. För de ämnen som nu finns med på listan föreslås åtgärder för att minska eller fasa ut utsläppen av ämnena och utarbeta gemensamma kvalitetsstandards (den svenska benämningen på dessa "quality standards" är ännu inte helt klar). Bedömningen om ett vatten uppnår god kemisk status bygger mycket på förekomst av dessa prioriterade ämnen.

Prioriterat farligt ämne Se Prioriterat ämne.

Produktionsvatten Det vatten som naturligt finns i en oljekälla samt s k injektionsvatten som ibland används för att transportera råoljan till borrhålet när oljan inte kan utvinnas under självtryck.

PSSA Particular Sensitive Sea Area. En skyddsklassning av särskilt känsliga havsområden, som görs inom ramen för MARPOL-konventionen . För att kunna klassas som ett särskilt känsligt havsområde måste ett område uppfylla tre villkor: Området måste bevisligen vara av ekologisk, social, kulturell, ekonomisk samt vetenskaplig betydelse, internationell sjöfart kan skada området och lämpliga skyddsåtgärder skall kunna vidtas inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) arbete. Östersjöområdet fick våren 2004 klassningen PSSA.

psu Saltalten i vatten uttrycks i enheten psu (practical salinity unit = "tillämpad salthaltsenhet") eller i promille (tusendelar).

Punktkälla En föroreningskälla är ursprunget till utsläpp av ämnen som förorsakar miljöeffekter. Man skiljer mellan mänskliga (antropogena) och naturliga källor, mellan punktkällor och diffusa källor, samt mellan landbaserade och havsbaserade källor. En punktkälla kan vara såväl stationär som rörlig. Man kan säga att punktkällor har något slags konstruerat utsläpp som t.ex. ett avloppsrör eller en skorsten. De kan vara klart urskiljbara – en fabrik, ett kraftverk, ett reningsverk, ett industrikomplex, ett fordon – och föremål för särskilda villkor för sin verksamhet. Man kan, åtminstone rent teoretiskt, stänga en punktkälla från en dag till nästa. Till skillnad från punktkällor så är de diffusa källorna mycket svårare att avgränsa och åtgärda. En diffus föroreningskälla kan vara en jord som på grund av naturliga processer fortsätter att läcka näringsämnen i årtionden trots att inga nya gödselmedel tillförs. Exempel på diffusa källor år läckage av näringsämnen från jordbruks- och skogsmark, läckage av olika ämnen från avfallstippar och gruvavfall, de gemensamma utsläppen som fortfarande sker från trafiken och annan förbränning (även om varje enskilt fordon eller kraftverk är en punktkälla) etc. Åtgärder för att motverka utsläpp från diffusa källor måste inriktas på de sätt på vilka olika ämnen hanteras inom jord- och skogsbruk, transporter, energiproduktion och avfallshantering etc.

Pyknoklin Ett gränsskikt som bildas mellan vattenmassor med olika täthet (beroende på olika salthalt eller temperatur). Det kan vara ett salthaltssprångskikt, ett mera permanent gränsskikt mellan vattenlager med olika salthalt, eller ett temperatursprångskikt ett mera säsongsberoende gränsskikt mellan vattenlager med olika temperaturer. Kommer av ordet pyknos = täthet.

Påväxt. Påväxtmedel Alger och djur som fäster vid fasta ytor, t.ex. båtskrov, hamnkonstruktioner och anläggningar för odling av fisk och skaldjur kallas påväxtorganismer. Ett exempel i Östersjön är havstulpaner, som växer på båtskrov. Påväxtmedel – antifoulingmedel – är de medel som används för att hindra påväxt. Metallorganiska föreningar, som innehåller både kol och metaller, och då särskilt tennorganiska föreningar som tributyltenn (TBT) är ett stort problem i vattenmiljö. TBT har använts som bekämpningsmedel i bottenfärger för att skydda fartyg och hamnkonstruktioner, liksom anläggningar och redskap för vattenbruk och fiske, från påväxt av alger och djur. Tennorganiska föreningar, som är fettlösliga, är akut toxiska för de organismer man vill ta död på, men även för andra växt- och djurarter, däribland plankton, bottendjur, snäckor och ostron.