A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Öppen akvifer En akvifer är en geologisk bildning som har så stor lagringskapacitet och är så genomsläpplig att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder. I en akvifer kan det finnas ett eller flera grundvattenmagasin. En akvifer kan vara öppen eller sluten. I en öppen akvifer sammanfaller grundvattenytan med grundvattenzonens övre gräns (akviferen avgränsas uppåt av en fri grundvattenyta). En sluten akvifer kan uppkomma om t.ex. sandjord överlagras av lera, som då fungerar som ett lock.

Öring-rödingsjö Sjö i Norrland, där man finner fiskarterna öring och röding och dessutom ofta andra kallvattenfiskar som harr eller lake.

Östersjön Östersjöområdet består av flera havsområden, som tillsammans brukar kallas för Östersjön. Med undantag av Bälthavet, Öresund och Kattegatt ingår alla övriga havsområden runt Sverige – Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten och Egentliga Östersjön – i det stora område som brukar kallas Östersjön.

Östersjöområdet Östersjöområdet består av flera havsområden, som tillsammans brukar kallas för Östersjön. Med undantag av Bälthavet, Öresund och Kattegatt ingår alla övriga havsområden runt Sverige – Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten och Egentliga Östersjön – i det stora område som brukar kallas Östersjön.

Överfiske Hårt fiske, där man fångar mer fisk än vad som hinner växa till. Fiskbestånden minskar därför successivt. Se även Utfiskning.

Övergångsvatten Vatten i övergångszon. Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) "förekomst av ytvatten i närheten av flodutlopp, som delvis är av salthaltig karaktär till följd av närheten till kustvatten men som på ett väsentligt sätt påverkas av sötvattenströmmar".

Övergångszon Se Vatten i övergångszon.

Övergödning Se Eutrofiering. Begreppet eutrofiering används för att beskriva en series sammanlänkade processer, som inleds med överskottstillförseln av växttillgängliga näringsämnen eller av organiskt material (den egentliga övergödningen), vilket leder till ökade koncentrationer av näringsämnen i vattnet och som resulterar i olika fysikaliska, kemiska och biologiska förändringar i växt- och djursamhällena, förändringar i processer i och på bottensedimenten samt förändringar i tillgången på syre.

Översiktsplan (kommunal) Enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen skall alla kommuner ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Planen skall visa de stora dragen i fråga om användningen av mark- och vattenområden samt kommunens syn på hur den bebyggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen skall ge vägledning för andra beslut om hur mark, vatten och bebyggd miljö skall användas. En översiktsplan är inte juridiskt bindande för myndigheter eller enskilda. I planen skall kommunen redovisa olika allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas. Där skall också redovisas hur kommunen avser att tillgodose förekommande riksintressen och gällande miljökvalitetsnormer. När planen upprättas eller ändras skall kommunen samråda med berörda myndigheter, sammanslutningar och enskilda som berörs samt också samråda med länsstyrelsen (som har att ta till vara och samordna statens intressen). För vissa delar av kommunen kan kommunen öka översiktsplanens detaljeringsgrad. Sådana delar av översiktsplanen, som innehåller mer detaljerad information och detaljerade riktlinjer, brukar kallas fördjupad översiktsplan eller delöversiktsplan. 

Översilning. Översilningsäng Översilning innebär att yt- eller grundvatten rinner ut över mark. Naturlig översilning förekommer på vissa torvmarker, t.ex. blandmyrar, och i viss skogsmark. På 1800-talet infördes skapad översilning, d.v.s. medveten ytbevattning av ängsmark som ett sätt att öka höskörden. Vatten leddes ut över ängen med hjälp av grävda diken och dämmen. Näringsämnena i vattnet från t.ex. en bäck gödde därmed gräs och andra växter på ängen. Under 1890-talet, när översilningen var som mest omfattande i Sverige, bevattnade man ca 30 000 hektar fuktängar på detta sätt (översilningsängar, eller silängar). Metoden att leda ut vatten över mark och låta det sjunka ner i marken har åter blivit aktuell, men diskuteras och prövas nu som en metod att rena avloppsvatten från kväve.

Övervakning Övervakning enligt Vattendirektivet skall ske i form av kontrollerande övervakning, operativ övervakning respektive undersökande övervakning i ytvatten, grundvatten och skyddade områden.

Övervattensväxter Vattenlevande växter som har sina rötter i bottnen men de gröna delarna ovanför vattenytan. Andra kategorier av vattenlevande växter i sjöar och vattendrag är flytbladsväxter och undervattensväxt er.