Morfologiska förhållanden

Morfologi beskriver utformningen av ett vattendrag. Förändringar i vattenförekomstens morfologi kan uppstå på grund av att olika sorters bebyggelse och anläggningar, flottledsrensning, skogs- och jordbruk, vägbyggen med mera påverkar vattnet och dess miljö.

Klassificeringen av morfologiska förhållanden kan göras på två nivåer;

  1. Grundnivå
  2. Fördjupad nivå

Grundnivån ska kunna utföras på ett likartat sätt med samma underlagsmaterial i hela landet. Den fördjupade klassificeringen bygger på att underlagsmaterialet består av noggrannare karteringar av vattenförekomsten så att alla parametrar kan bedömas. I kvalitetsfaktorn morfologiska förhållanden ingår åtta parametrar. De är något olika beroende på om det är sjöar eller rinnande vattendrag som bedöms.

Parametrar för klassificering

Parametrar som nyttjas för varje vattenkategori är markerade med kryss i tabellen. 

Parametrar  Sjöar Vattendrag 

Markanvändning i närmiljön

x

Markanvändning i delavrinningsområdet

x x

Död ved

x x

Antal diken per kilometer 

x x

Förändrad litoralzon (strandzon)

x  

Rätnings/kanaliseringsgrad

  x

Andel rensad sträcka

  x

Antal vägövergångar per kilometer

  x

Parameterbeskrivning

Markanvändning i närmiljön

som sträcker sig från 0 till 30 meter från vattenlinjen, klassas med hjälp av en sammanställning av information från kartmaterial eller fältinventering. Klassificeringen baseras sedan på hur stor andel av närområdet som är artificiell (konstgjord) mark. Som artificiell mark räknas stad och industri, gruvområden, täkter, byggplatser, åkermark, betesmark och kalhygge.

Markanvändning i delavrinningsområdet

bedöms med samma typ av kartunderlag som vid analys av närmiljön. Det är andelen påverkad mark i delavrinningsområdet som avgör statusklass. Som påverkad mark räknas kategorier som för artificiell mark.

Död ved

antal bitar längre en 1 meter och 1 decimeter i diameter per 100 meter, är viktig för ekosystemen i rinnande vatten. Död ved påverkar möjligheterna för småkryp och fisk att finnas genom att de tillför näring och skydd. De skapar även ståndplatser för fisk i lä för vattenströmmen. Uppgifter om mängden död ved fås från fältinventeringar av olika slag. Vatten omgivna av myr- eller hällmark saknar av naturliga skäl ofta död ved. Mer än 16 bitar av död ved per 100 meter ger hög status och ingen förekomst av död ved ger dålig status. 

Antal diken per kilometer 

Att dika ut mark förändrar flödesregimen i vattensystemet och leder ofta också till större utransport av till exempel humus, näringsämnen och grumlande, sedimenterande partiklar till vattendrag. Parametern antal diken per kilometer ger en uppfattning om denna påverkan. Uppgifter om dikning och anslutande diken kan fås genom kartanalys och fältkontroller. Klassgränserna avgörs av hur många diken som mynnar i vattendragssträckan per kilometer, mindre än 1st är hög status och fler än 7 st är dålig status.

Förändrad litoralzon (strandzon)

Reglerade sjöar får ofta förändrad litoralzon (strandzon). Övergången från land till vatten, litoralzonen, är viktig för hur energi och näringsämnen överförs mellan land- och sjöekosystemen. Växtligheten och övriga organismer präglas starkt av vattenstånd och vattenståndsvariationer. Litoralzonen kan också förändras genom olika sorts muddring, grävning och utfyllnad. Klassificeringen baseras på hur stor andel av litoralzonen som är förändrad och hur långt denna förändring ligger tillbaka i tid eller hur mycket vattennivån förändrats jämfört med oreglerade förhållanden.

I vissa fall kan litoralzonen vara svår att avgränsa. Då används inte parametern. Hög status uppnås om vattennivån har förändrads med med < 0,5m, om < 10% av strandsträckan har förändrats under de senaste 50 år eller om <25% av strandsträckan har förändrats mer än 50 år sedan. Dålig status uppnås om vattennivån har förändrats med > 1m, om > 25% av strandsträckan har förändrats under de senaste 50 år eller om > 50% av strandsträckan har förändrats mer än 50 år sedan.

Rätnings/kanaliseringsgrad

För att, bland annat, kunna avvattna jordbruksmark och flotta timmer har många vattendragssträckor rätats och kanaliserats. Parametern rätning/kanaliseringsgrad utgår från information från kartanalys och fältkarteringar, som till exempel biotopkartering. Parametern anger hur stor andel (%) av vattenförekomstens sträcka som är rätad och kanaliserad. Ingen påverkan ger hög status och mer än 70 % är dålig status.

Andel rensad sträcka

Många vattendrag har blivit rensade från sten och block för att underlätta timmerflottning eller av annan anledning. Parametern andel rensad sträcka visar sådan påverkan. Biotopkartering, eller motsvarande fältkartering, ger det bästa underlagsmaterialet men även kartanalys ger information om rensningar. Statusklassificeringen utgår från andelen av rinnsträckan som utsatts för rensning (%). Orensat innebär hög status och är mer än 50 % av sträckan rensad innebär det dålig status för vattenförekomsten.

Antal vägövergångar per kilometer

Det har visat sig att en stor del av vägövergångarna utgör vandringshinder för olika djur som till exempel fisk, utter eller ryggradslösa djur. Fältkontroller eller analys av kartmaterial ger uppgifter om antal vägövergångar per kilometer. Ingen övergång ger hög status och fler än 10 stycken resulterar i dålig status.

Mer information

Klassificeringen av morfologiska förhållanden är beskrivet i Naturvårdsverkets handbok 2007:4, bilaga C, kapitel 4.