Morfologiskt tillstånd

Morfologi beskriver den fysiska formen hos vattenförekomsten, till exempel djupförhållanden och bottensubstratets sammansättning Förändringar i vattenförekomstens morfologi kan uppstå på grund av olika sorters bebyggelse, anläggningar eller kanaliseringar.

Det morfologiska tillståndet beskrivs via djup, bredd, typ av bottensediment, vilka typer av ackumulations- eller erosionsformer som finns i vattnet såsom revlar, dyner och deltabildningar, samt förekomst av död ved. Strukturer skapade av människan såsom pirar, stenkistor, bryggor, utfyllnader och muddringar påverkar morfologin.

Ändringar i det morfologiska tillståndet kan direkt påverka livet i vattnet genom att livsmiljön för växter, bottenlevande och simmande djur förändras eller helt försvinner. Eftersom morfologin hänger ihop med hydrologi och konnektivitet kan påverkan på morfologin även ha negativa konsekvenser för livet i vattnet  genom indirekta effekter på dessa kvalitetsfaktorer.


Parametrar för klassificiering

Vattendrag

Parametrar som beskriver det morfologiska tillståndet i vattendrag:

  1. Vattendragsfårans form
  2. Vattendragets planform
  3. Vattendragsfårans bottensubstrat
  4. Död ved i vattendrag
  5. Strukturer i vattendraget
  6. Vattendragsfårans kanter
  7. Vattendragets närområde
  8. Svämplanets strukturer och funktion

Sjöar

Parametrar som beskriver det morfologiska tillståndet i sjöar:

  1. Förändring av sjöars planform
  2. Bottensubstrat i sjöar
  3. Strukturer på det grunda vattenområdet i sjöar
  4. Närområdet runt sjöar
  5. Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar

Kustvatten

Parametrar som beskriver kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd i kustvatten och vatten i övergångszonen:

  1. Grunda vattenområdets morfologi i kustvatten och vatten i övergångszon.
  2. Bottensubstrat och sedimentdynamik i kustvatten och vatten i övergångszon
  3. Bottenstrukturer i kustvatten och vatten i övergångszon

Sammanvägning och dataunderlag

Vid bedömning av kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd tas medelvärdet av de klassificerade parametrarna, som då visar en genomsnittlig status för de parametrar som ingår i bedömningen. 

Med utgångspunkt från kartor, fältinventeringar och vetskap om en känd påverkan kan man klassificera ytterligare morfologiska parametrar. Genom vetskap om markavvattnings- eller flottledsverksamhet kan t.ex. vattendragsfårans form, vattendragets planform, vattendragsfårans bottensubstrat, strukturer i vattendraget samt vattendragsfårans kanter klassificeras. Utifrån verksamheternas position och utbredning kan man beräkna hur stor andel av ett vattendrag/sjö som är påverkad av verksamheten. Påverkansgraden beräknas per vattendragslängd eller sjöyta. Status bedöms utifrån graden av påverkan.

Om det finns fältinventeringar som kan verifiera kartanalysen kan klassificeringarna preciseras ytterligare.

Mer information

Hur varje kvalitetsfaktor ska användas och vilken typ och kvalitet av underlagsdata som krävs styrs av Havs- och Vattenmyndighetens föreskrift HVMS 2013:19. På HaVs webbplats finns även mer information om klassificering av status.

I arbetet med klassificering av hydromorfologi är data från SMHI ett av de viktigaste underlagen för många parametrar. SMHI har på sin vattenwebb en stor mängd publikt tillgängliga produkter.

Vattenförvaltningen är ett cykliskt arbete i ständig utveckling. Metoder och data förbättras därför i takt med att vi lär oss mer. Hur vattenmyndigheterna gått till väga med statusklassificering i tidigare cykler beskrivs i förvaltningsplanerna som publiceras var sjätte år. För hydromorfologi finns även information om tidigare använda metoder här i VISS-hjälp.