Konnektivitet

Kvalitetsfaktorn konnektivitet beskriver möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i uppströms och nedströms riktning, samt från vattenförekomsten till omgivande landområden.

Parametrar för klassifiering

Vattendrag

Parametrar som beskriver kvalitetsfaktorn konnektivitet i vattendrag:

1. Konnektivitet i uppströms och nedströms riktning i vattendrag

2. Konnektivitet i sidled till närområde och svämplan i vattendrag

Sjöar

Parametrar som beskriver kvalitetsfaktorn konnektivitet i sjöar:

1.Längsgående konnektivitet i sjöar

2. Konnektivitet till närområde och svämplan kring sjöar

Kustvatten

Parametrar som beskriver kvalitetsfaktorn konnektivitet i kustvatten och vatten i övergångszonen:

1. Längsgående konnektivitet i kustvatten och vatten i övergångszon

2. Konnektivitet mellan kustvatten och vatten i övergångszon och kustnära områden

Parameterbeskrivning

Konnektivitet i uppströms och nedströms riktning i vattendrag samt längsgående konnektivitet i sjöar/ kustvatten

Den längsgående konnektiviteten i sjöar eller konnektivitet i uppströms och nedströms riktning i vattendrag, bedöms i första hand utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten. Då tittar man på detta i förhållande till vilka arter som borde finnas.

De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera vatten under del av sitt liv. I praktiken har man inte alltid data som visar hur mycket fisk det finns i vattnet. Då får man istället göra en indirekt bedömning utifrån de befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet, samt fiskars beteende.

Man tar även hänsyn till förekomst av vandringshinder i biflöden. Utgångspunkten är i princip att ett definitivt vandringshinder medför att vattenförekomsten direkt uppströms hindret bedöms ha dålig status.

Konnektivitet till närområde och svämplan (i sidled)

Konnektivitet till närområde och svämplan beräknas som andel av ytvattenförekomsten i procent som är påverkad avseende bristande konnektivitet relativt ett referensförhållande.

Svämplanet är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bildas genom återkommande översvämningar. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand-/vattenlinjen.

Beräkning av påverkan utgår från hela ytvattenförekomstens strandlinje. Bristande konnektivitet uppstår t.ex. i samband med anläggande av vallar eller andra strukturer som hindrar vattnet att obehindrat flöda mellan vattendragsfåran/sjön och närområde och svämplan.

Mer information

Hur varje kvalitetsfaktor ska användas och vilken typ och kvalitet av underlagsdata som krävs styrs av Havs- och Vattenmyndighetens föreskrift HVMS 2013:19. På HaVs webbplats finns även mer information om klassificering av status.

I arbetet med klassificering av hydromorfologi är data från SMHI ett av de viktigaste underlagen för många parametrar. SMHI har på sin vattenwebb en stor mängd publikt tillgängliga produkter.

Vattenförvaltningen är ett cykliskt arbete i ständig utveckling. Metoder och data förbättras därför i takt med att vi lär oss mer. Hur vattenmyndigheterna gått till väga med statusklassificering i tidigare cykler beskrivs i förvaltningsplanerna som publiceras var sjätte år. För hydromorfologi finns även information om tidigare använda metoder här i VISS-hjälp.