Försurning

När mänsklig verksamhet som till exempel förbränning av fossila bränslen leder till sänkt pH i sjöar och vattendrag kallas detta försurning.
Det är främst avgaser från olika sorters förbränning som ger upphov till nedfall av sura svavel- och kväveföreningar men även skogsbruk kan leda till försurning av mark. Vissa jordar, till exempel gammal sjöbotten, kan innehålla stora mängder svavel. Om sådan jord dräneras kan svavlet oxideras och pH i mark och vatten kan sänkas kraftigt.
Ett vatten klassas som försurat om genomsnittligt pH har sänkts mer än 0,4 pH-enheter av mänsklig påverkan.

Parameterbeskrivning

I vatten som ej påverkas av kalkningsverksamhet görs bedömningen av försurningspåverkan genom att uppmätt vattenkemi jämförs med ett referensvärde som beräknats med hjälp av Magic-modellen. Om det saknas en modellering av MAGIC för en ytvattenförekomst ska försurningspåverkan klassificeras från en likvärdig ytvattenförekomst i det webbaserade verktyget MAGIC-biblioteket.

Vattenförekomster som är känsliga för surstötar (kraftig sänkning av pH-värdet vid snösmältningen) kan, om tillräckliga underlagsdata finns, klassificeras med hjälp av någon av modellerna ”Boreal Dilution Model” (BDM) eller ”one point Boreal Dilution Model” (pBDM).

Mer information

Havs och Vattenmyndigheten föreskriver och vägleder vattenmyndigheterna i arbetet med klassificering av ekologisk status av ytvatten. Aktuella föreskrifter och vägledningar hittas på deras webbplats. Där finns också en sida om statusklassificering.

Vattenförvaltningen är ett cykliskt arbete i ständig utveckling. Metoder och data förbättras därför i takt med att vi lär oss mer. Hur vattenmyndigheterna gått till väga med statusklassificering i tidigare cykler beskrivs i förvaltningsplanerna som publiceras var sjätte år.