Skaldjursdirektivet

EU:s medlemsländer ska anmäla musselvatten, i havet, som behöver skyddas och förbättras för att gynna musslor och snäckor. Detta för att bidra till hög kvalitet på skaldjursprodukter som människor äter.

Utpekade områden

Utpekade områden ska ingå i vattendirektivets register över skyddade områden. Berörda vattenområden finns i Västra Götalands län och anges i Länsstyrelsens förteckning 14 FS 2002:474 över musselvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten.

Skaldjursdirektivet upphör att gälla från och med 2013-12-22 då det ersätts av vattendirektivet (2000/60/EEG).

Särskilda krav

Målet för fiskvattendirektivet är att bevara eller förbättra kvaliteten på strömmande eller stillastående sötvatten där fisk lever eller skulle kunna leva om föroreningarna där kunde minskas eller elimineras. För områden som omfattas av fiskvattendirektivet gäller särskilda krav på vattenkvaliteten enligt vad som anges i dessa direktiv.

De kvalitetskrav som gäller för vattenförekomster som omfattas av fiskvattendirektivet framgår av förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Dessa krav gäller parallellt med, och i förekommande fall utöver, kraven för kemisk ytvattenstatus

Mer information

Skaldjursdirektivet (79/923/EEG) är till för att trygga kvaliteten på de musslor och snäckor, i havet, som vi äter och gäller för Sveriges del de kust- och havsvatten på västkusten som musslor odlas i. Det är införlivat i den svenska lagstiftningen bland annat genom Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten SFS 2001:554, senaste ändring SFS 2006:1140.

 Skaldjursdirektivet

Rådets direktiv 1979/923/EEG om kvalitetskrav för skaldjursvatten.

 SFS 2001:554

SFS 2001:554 förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. 

 14FS 2002:474

Länsstyrelsens förteckning 14FS 2002:474 över musselvatten som skall skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten