Fritidsfisket i Vättern 2010

Löpnummer:
114
Diarienummer:
 
ISBN/ISSN-nr:
 
Publiceringsår:
2011-2012
Sidantal:
90
Information om fritidsfiskets uttag utgör, vid sidan av yrkesfiskestatistiken och fångstdata från standardiserade provfisken, en viktig komponent vid bedömningar av Vätterns fiskbestånd. Kunskapen är nödvändig för att beslut ska kunna fattas rörande ett långsiktigt hållbart och rationellt nyttjande av den resurs som fisk och kräftor i Vättern utgör. För att kunna uppskatta hur stort fisketryck fritidsfisket utgör på fisken i Vättern genomförde länsstyrelserna runt Vättern i samverkan
med Fiskeriverket enkätundersökningar år 2000 och 2003. Eftersom fisket hela tiden förändras fanns det ett behov av en uppdaterad bild av fritidsfiskesituationen i Vättern, varför en ny
undersökning genomfördes 2010.

Undersökningen 2010 bestod av två delar, dels en enkät och dels en fältundersökning av fiskeansträngningen
på Vättern. I den här rapporten redovisas resultat och jämförelser med tidigare undersökningar samt med yrkesfiskets inrapporterade fångster.

Totalt skickades 3298 enkäter ut och 1531 personer svarade (46%). Utav de svarande hade 496 personer fritidsfiskat i Vättern under 2010, vilket motsvarar en tredjedel av de svarande. De största förändringarna som skett de senaste tio åren är att röding och signalkräfta har kommit att
dominera fritidsfiskets fångster, medan laxfångsterna har minskat. Samtidigt har öringfångsterna ökat avsevärt, medan harr- och abborrfångsterna minskat. Gäddfisket har inte förändrats i någon större utsträckning jämfört med 2003, däremot var fångsterna liksom ansträngningen något
mindre 2010 jämfört med 2000.

Trolling- och utterfiskets fångster uppskattas ha uppgått till cirka 32 ton röding 2010 och fritidsfisket
kan därmed ha stått för så mycket som 90% av det totala uttaget av röding 2010. Uppskattningsvis
återutsattes cirka 30 000 rödingar under trolling- och utterfisket i Vättern 2010. Av dessa
var cirka 26 000 under minimimåttet. Provfisken under åren 2005-2010 visar på en positiv beståndsutveckling
hos röding, trots att fritidsfiskets landningar ökat. Dock konfirmerar provfiskena samtidigt att beståndet fortfarande är förhållandevis svagt i jämförelse med sin potentiella storlek.

Trolling- och utterfiskets uttag av öring uppskattades till 13 ton. De som svarat på enkäten hade dessutom tagit upp 1,2 ton öring vid nätfiske. Fritidsfisket uppskattas därför ha stått för cirka 85% av årsuttaget av öring i Vättern 2010. Uppskattningsvis återutsattes cirka 6000 öringar under
trolling- och utterfisket i Vättern 2010. Genom omfattande biotopåtgärder, kalkning, rivande av vandringshinder och byggande av fiskvägar har öringproduktionen förbättrats i avsevärd grad i Vätterns tillflöden. Arten har dessutom, liksom rödingen, gynnats av de införda restriktionerna i fisket. Den ökade tillgången på öring kan även avläsas i fångsten av öring i nätprovfisken, vilken ökat signifikant under perioden 2005-2010.

Fångsterna av lax har minskat som effekt av minskade laxutsättningarna i Vättern. Enligt enkätsvaren var medelfångsten (landad fisk) 12,2 kg lax per person 2010, 13,8 kg 2003 och 22,8 kg år 2000. Trollingfisket, vilket enligt enkätsvaren stod för 75% av laxfångsterna, uppskattades ta upp 12 ton lax 2010. Ungefär hälften av de fångade laxarna återutsattes.

Sedan enkätundersökningen 2000 har harrbeståndet i Vättern minskat. Endast 6% av de som fiskat 2010 hade fångat harr, vilket är en minskning jämfört med 2003 och 2000 då 9% respektive 14% fångat harr. Årsmedelfångsten 2010 var 2,1 kg hos de som fångat arten. År 2003 var motsvarande siffra 3,7 kg och år 2000 fångades i snitt 5,1 kg harr per person. Medelvikten hos de 6 fångade individerna tycks dock inte ha förändrats. Trolling- och utterfisket uppskattas ha tagit
upp cirka 65 kg harr 2010. Under 2008 inledde Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetet med att undersöka beståndets status och 2012 har ett omfattande åtgärdspaket påbörjats.

Vilka metoder som används i fritidsfisket har förändrats en del de senaste tio åren. Trollingfiskets popularitet samt ansträngningen per person har ökat sedan år 2000. Trollingfiskets totala uttag av fisk 2010 beräknades till 59,6 ton, vilket är dubbelt så mycket som uppskattningen 2000. Utterfisket i Vättern har minskat och dess totala uttag av fisk 2010 beräknades till 3,5 ton, jämfört med 4,9 ton år 2003. Även landfisket efter lax har minskat och nätfisket har minskat något. Det övriga husbehovsfisket, det vill säga fisket med långrev och ryssja, har också minskat de senaste tio åren.
Kräftfisket har däremot blivit allt intensivare och ansträngningen har ökat, speciellt på enskilt vatten.

Fångsterna av signalkräfta har ökat successivt i takt med artens ökade utbredning. Kräftfisket uppfattades dock som sämre 2010 än året innan enligt intervjuuppgifter med fiskanden och fångsten per kräftmjärde var låg, särskilt på enskilt vatten. Detta beror på att ansträngningen ökat
samtidigt som färre kräftor fångades. Det kalla vädret 2010 påverkade fångsterna, men förmodligen har även beståndet minskat. Fritidsfiskets totala uttag av kräftor på enskilt vatten beräknades röra sig om cirka 10 ton och på allmänt vatten cirka 16 ton. Fritidsfiskets totala uttag av kräftor i Vättern 2010 skulle därmed uppgå till cirka 26 ton. Yrkesfiskets fångster samma år uppgick till 94,5 ton. Fritidsfiskets fångster skattades till cirka 21 ton kräftor år 2003 och 8 ton år 2000.

Kommentar: