Öring (Salmo trutta)

öring
  • Svenskt sportfiskerekord 17 kg

Alla svenska insjööringsformer varierar mycket i form, färg och prickighet. Allmänt skiljer sig öringen från laxen genom en kompaktare kroppsform, tjockare stjärtspole, fler och större prickar och rakare bakkant på stjärtfenan. I Vättern finns ett antal olika bestånd som kan se lite olika ut, varför det är vanskligt att generellt beskriva en karaktäristisk vätternöring.

Gemensamt för dem alla är dock att de reproducerar sig och växer upp i något av de tillrinnande vattendragen och att de efter 1-3 år i bäcken/ån vandrar ut i sjön som s.k. smolt. I sjön övergår de snabbt till fiskdiet och växer sig stora.

Glädjande nog har öringen ökat under senare år i Vättern. Anledningen är främst arbetet med att förbättra miljöförhållandena i bäckarna runt sjön. Samhällsinsatser i form av förbättrad rening, minskade utsläpp och kalkning har i kombination med det fiskevårdsarbete eldsjälar lagt ner i bäckarna runt sjön för att eliminera vandringshinder, biotopvårda av bottnar och strandzoner givit lön för mödan!

Yrkesmässig fångst av öring i Vättern 1914 - 2010

Diagram öringfångst

I Vättern fanns en gång i tiden landets mest storvuxna öringstam med en maxvikt av ca 23 kg. Den utrotades i och med att dess lekplatser i Motala ström byggdes ut för elproduktion 1918. Dagens Vätternöringar når sällan vikter över 7-8 kg, men är känd som en riktig "värstingfighter" på kroken! Många lokala vätterfiskare framhåller gärna vätternöringen som den godaste matfisken, trots sjöns mycket välsmakande röding! I dagsläget är det ganska få som riktar fisket efter enbart öring i Vättern. Öringen brukar ses som en bonusfisk vid fisket efter röding och lax, men om den positiva utvecklingen fortsätter finns goda förutsättningar till ett mer riktat fiske.

Under vår och höst stryker öringen gärna nära land och är därmed även intressant för landfisket. Under sommaren vistas den på djupare vatten där den jagar siklöja och nors och är därmed mest tillgänglig från båt. Öringen söker gärna föda runt friliggande grund och strömsatta områden. I Vättern bildas ofta starka strömmar. Ibland är dessa synliga som strömkanter i ytan. Får Du syn på en sådan, så testa att "kryssa" kors och tvärs över strömkanten. Under sommaren kan ibland kallare uppvällande bottenvatten få öringen att jaga ända uppe i ytvattnet - testa därför att fiska mer varierat, djupmässigt, om du hittat ett sådant område.

Vätternöringen tar gärna en wobbler, likaså skeddrag och "apor" av olika slag. Ett hett tips är att testa en zebrarandig Toby!

öringfångst
Öringen påträffas i princip i hela sjön med undantag för norra skärgårdsområdet. Ett område väl värt ett besök om man har öring i sikte är sjöns syd västra delar mellan Hjo och Bankeryd.