Bytesfiskar

  • Siklöja (Coregonus albula)
  • Nors (Osmerus eperlanus)
  • Storspigg (Gasterosteus aculeatus)
  • Småspigg (Pungitus pungitus)

Det kan vara intressant att ta upp de mindre fiskar som utgör den huvudsakliga födan för sjöns rovfiskar.

Siklöja och nors, båda små laxarter, dominerar i de fria vattenmassorna (Pelagialen). Båda livnär sig på djurplankton. Nors äter även de glacialrelikta kräftdjuren samt små fiskyngel.

siklöja         nors

Siklöjan, lokalt kallad "lögan", förekommer oftast i det kallare språngskiktet eller djupare sommartid. Storleksmässigt ligger siklöjan på ca 8-20 cm, medan norsen brukar hålla sig inom ca 8-12 cm längd. Nors och siklöja är mycket viktiga bytesfiskar för sjöns rovfiskar.

Storleken på bestånden av dessa arter kan variera kraftigt och påverkar därför tillgången och tillväxten för sjöns rovfiskar.

diagram_täthet

diagram_täthet

spigg

Spigg

I Vättern förekommer både storspigg och småspigg. Spigg utgör en mycket viktig föda för lax, röding, öring och andra rovfiskar i sjön.

Storspiggen känns igen på sina tre ryggtaggar, medan småspiggen vanligen har nio små tagar. I öppnas sjön är det storspigg som är vanligast, men småspigg förekommer, då främst pålite mer skyddade kuststräckor.