Massadammen

Massadammen

Tabergsån med biflöden

Tabergsån är ett värdefullt vattendrag för såväl fisket som naturvärden. Ån har varit en viktig kraftkälla för bygdens industriella utveckling. Därför är den också av stort värde för kulturvården. Tabergsån fungerar som lek- och uppväxtområde för vätteröring och de nedre delarna är ett reproduktionsområde för vätterharr. Under våren leker även den sällsynta arten flodnejonöga i ån.

Tabergsån har ett flertal tillflöden, bland annat Lillån, Sandserydsån och Kallebäcken.

Sedan 1987 kalkar man i övre delen av Tabergsån. Kalkningen bidrar bland annat till att bevara den försurningskänsliga öringen i ån. I Tabergsån och i biflödena finns flera dammar skapade av människan. Dessa hindrar öringen att nå sina ursprungliga lek- och uppväxtområden. Idag pågår därför arbete med att återskapa fria vandringsvägar för bland annat öring. I sin tur bidrar detta till bättre fiske i Vättern då produktionen av öringungar (smolt), som vandrar ut och växer upp i Vättern, ökar.

Massadammen

 Arbete vid Massadammen, Brusahål, 1907. Foto från söder. Vätterbäckarna.

Arbete vid Massadammen, Brusahål, 1907. Foto från söder.  Bild: Folkrörelsernas Arkiv, Norrahammar.

Under uppbyggnaden av industrisamhället var tillgången på rinnande vatten viktig och många industrier lokaliserades utmed vattendragen. Tabergsån var inget undantag. Redan under 1700-talet förekom näringsverksamhet i Norrahammar i närheten av ån. Ungefär där Slättenskolans gymnastiksal idag ligger fanns på 1700-talet ett torp benämnt Stampen. Vid ån hade torparen troligtvis en stamp, kanske var det en benstamp, kanske en vadmalsstamp eller annan typ av stamp. En benstamp är en typ av kvarn som tidigare användes för krossning av djurben till benmjöl. Mjölet var rikt på kväve och fosfor och användes som långtidsverkande gödningsmedel.  

Intill Massadammen uppförde Spånhults Trämassefabrik AB 1873 en massafabrik, med torklador för massaarken strax intill. I samband med detta anlades den så kallade Massadammen för att trygga vattenförsörjningen. Det visade sig att massafabriken bara var lönsam en kortare tid och redan 1906 inrättades istället en kraftstation på platsen. Kraftstationen lades ner 1956 men gamla Norrahammarsbor minns fortfarande svalltornet vid vattentuben på västsidan av ån. Intill ån, söder om massafabriken, fanns under en period ifrån 1871 en smedja där pannsmidesprodukter framställdes.

Massadammen – inte längre något vandringshinder

Massadammen

Massadammen före åtgärden. Foto: Jönköpings fiskeribiologi (2007).

Även om utvinning av vattenkraft inte ägt rum sedan 1956 har dammen funnits kvar och vattenspegeln har varit en del av samhällsbilden i Norrahammar. Då dammen öppnades för att fisk skulle kunna passera fritt gjordes därför en unik lösning för att behålla vattenspegeln. En successiv avsänkning av dammen påbörjades tidigt under vintern 2011. Under maj och juni 2011 togs delar av dammfästena bort. Därefter byggdes sluttande vallar för totalt tre mindre vattenspeglar. Tack vare sluttningen koncentreras vattenflödet dit vallen är som lägst. Därmed tryggas vattenförsörjningen i en fåra som kan passeras av fisken samtidigt som vattenspeglarna kan finnas kvar.Massadammen åtgärdades 2011. På bilden syns hur hålldammarna konstrueras för att behålla den ursprungliga vattenspegeln. Foto: Jönköpings fiskeribiologi.Massadammen åtgärdades 2011. På bilden syns hur hålldammarna

Massadammen åtgärdades 2011. På bilden syns hur hålldammarna konstrueras för att behålla den ursprungliga vattenspegeln. Foto: Jönköpings fiskeribiologi.

I och med åtgärden görs ytterligare 12 000 kvadratmeter av vätteröringens ursprungliga lek- och uppväxtområden tillgängliga. Fria vandringsvägar gynnar inte bara öringen, utan även andra fiskarter och vattenlevande arter. Totalt har arbetet vid massadammen kostat ungefär 1,5 miljoner kronor. Arbetet har bekostats av Naturskyddsföreningens miljöfond för grön el. Att åtgärden fungerar konstaterades redan hösten 2011 då öring från Vättern passerade den gamla dammen.  

När samtliga vätterbäckar är restaurerade kommer produktionen av öringungar (smolt) att öka med ungefär 37 % eller cirka 20 000 öringyngel.

 Faktaruta

 

Kostnad: 1 496 000 kr.

Åtgärden färdigställd: 2011

Mål: Att återskapa fria vandringsvägar för fisk.

Huvudsaklig målart: Sjölevande Vätteröring.

Fallhöjd: 3,7 m

Medelvattenföring: 1,2 m3