Växter

Vanliga blommande växter som du kan hitta på klippstränderna är fackelblomster och de gula blommorna videört, johannesört och gullris.

På hällmarkerna finns gul fetknopp och den vitblommiga bergglimmen, och på hösten blommar kärleksört och ljung. I fuktiga skrevor växer klockljung och den blåblommiga frossörten. På sandständerna kan du hitta den krypande smörblomman som heter ältraununkel.

Renlav

Renlav kan växa på de extremaste ställen, på berghällar där det ofta är torrt och kallt. Trots det är den mycket näringsrik och innehåller bland annat rikligt med stärkelse, men den växer långsamt. Förr i tiden samlade man under missväxtår in renlav till vinterfoder till nötkreaturen. Vid nödår användes laven som människoföda och man malde den till mjöl till bakning.

Så sent som i slutet av 1800-talet användes renlaven vid framställning av brännvin. Medicinskt behandlade man förr luftrörskatarr med renlav. Än i dag används den vid färgning av tyger (ger en ljust beige färg) och man framställer usninsyra som används som sårpulver vid infekterade sår.

Fackelblomster

Förr trodde man att fackelblomster hade ett underjordiskt väsen i sig. Kanske var det den starkt lila-röda färgen som var mystisk. Sedan 1500-talet har fackelblomster ätits mot diarré och vid mag- och tarminfektioner. Fackelblomster användes också till att behandla bensår. Dessutom använde man blommorna till att färga konfekt med.

Videört

Videörten kallas också strandlysing och är släkt med gullvivor. Den gulblommande växten innehåller c-vitaminer och har därför ätits mot skörbjugg. Videörten användes som febernedsättande, mot diarré och vid blödningar. Alla delar av växten kan man färga tyger med. Jordstammen ger vackra bruna färger och bladen och stjälken färgar ull gult. Kokt och koncentrerad videört kan, liksom kamomill, bleka håret.