Fiskar och fiske

I Vänern finns många stadigvarande fiskarter. Den vanligast förekommande fisken är nors och därefter kommer siklöja.

Vänern är landets mest betydelsefulla sjö för yrkesfisket och idag finns omkring 80 yrkesfiskare i Vänern. Vanligen fångar yrkesfiskarna sik, öring, gädda och gös med bottensatta nät. Lax fångas med flytnät. Siklöjan fångas med siklöjeskötar. Efter att isarna har försvunnit och fram till oktober är yrkesfisket som mest intensivt. Yrkesfisket fångar årligen ca 600 ton fisk.

I slutet på 1800-talet var medelfångsten per fiskare 0,5 ton. Men då var antalet fiskare mer än tio gånger fler och fiskarna levde också av jordbruk och sjöfart. Fisket har alltså blivit mycket effektivare.

Trollingfiske är mycket populärt bland sportfiskare. Man fiskar med flera spön och fångar främst lax och öring. Fritidsfiskare som sätter nät fångar mest gädda och abborre.

Många arter

I Vänern trivs både kall- och varmvattensarter. Sjöns storlek gör att vissa arter som normalt förknippas med havet trivs här. Totalt finns det 38 st arter som stadigvarande lever i Vänern. Förutom lax finns också flodnejonöga, som är en hotad art. Den växer upp i tillrinnande vattendrag och vandrar som vuxen (10-40 cm) ut i sjön. Flodnejonögat suger sig fast med tänderna på sidan av en siklöja eller nors, och suger ur deras kroppssafter. En annan art i Vänern som annars finns i Östersjön är hornsimpa. Den är en så kallad glacialrelikt, en arktisk kustfisk. De största exemplaren av hornsimpa blir 25-28 cm. Tar man upp den ur vattnet knorrar den ibland!

Förr fanns flodkräfta i Vänern, men den slogs ut av kräftpesten. Som ersättning har man planterat in signalkräftan som ursprungligen kommer från Nordamerika.

Gullspångs- och Klarälvslaxen

I Vänern finns kvar två stammar av naturligt lekande laxar, Gullspångslaxen och Klarälvslaxen. Speciellt för dessa är att de lever i sötvatten under hela sitt liv och inte vandrar ut i havet som andra laxar. Man kan säga att Vänern är dessa laxars hav. Gullspångsälven och Klarälven är de enda ställen inom EU där denna typ av lax fortfarande leker. De andra har blivit utrotade av bland annat vattenkraftsutbyggnad, föroreningar, och fördärvade lekplatser.

Förr fanns fler laxstammar i Vänern. I de större älvarna lekte laxar och ofta även öring. Men när vattenkraften byggdes ut i vattendragen i början av 1900-talet utrotades alla utom laxarna och öringarna i Klarälven och Gullspångsälven, och öringen i Tidan. Det som gjort Gullspångsälvens öring och lax speciellt kända är att de växer snabbt och blir mycket stora.

Lax och öring i Vänern

Men om nu Gullspångslaxen och Klarälvslaxen är hotade, varför får man då fånga lax i Vänern? Svaret är att varje år sätts lax- och öringyngel ut i Vänern. Det är odlade fiskar av "Gullspångstyp" eller "Klarälvstyp". De har fettfenan bortklippt för att man ska kunna skilja dem från den naturligt lekande laxen och öringen. Så får du en lax eller öring på kroken med fettfenan kvar måste du släppa tillbaka den i Vänern!

Sjöormar

När Trollhätte slussar öppnades år 1800 tog sig ålen upp i Vänern. Eftersom man inte visste vad det var, talades det om sjöormar som »sprutade sitt gift lång väg« och »var tretti meter«. Senare kom ålen att bli ganska viktig för fisket.

 Arter i Vänern

Abborre  Löja
Asp  Mört 
Aspsik  Nissöga 
Bergsimpa  Nors 
Björkna  Planktonsik 
Braxen  Ruda 
Bäcknejonöga    Sandsik 
Elritsa  Sarv 
Faren  Siklöja 
Flodnejonöga  Småspigg 
Färna  Stensimpa 
Gädda  Storsik 
Gärs  Storspigg 
Gös  Stäm 
Harr  Sutare 
Hornsimpa  Vimma 
Id  Ål 
Lake  Älvsik 
Lax  Öring