Indikatorer

Vad är en indikator? Ordet "indikator" används på olika sätt i olika sammanhang. På Miljömålsportalen har man valt en pragmatisk definition: "En indikator är ett hjälpmedel som förmedlar information om miljöutvecklingen och ger hjälp i uppföljning och utvärdering".

Indikatorpresentationer på Miljömålsportalen

Indikatorpresentationerna på Miljömålsportalen är ett gemensamt uppföljningssystem som innefattar nationell och regional miljömålsuppföljning. Samtliga indikatorer finns listade på Miljömålsportalen under "Indikatorer".

Miljömålsansvariga myndigheter svarar för innehållet i presentationerna. Idag innefattar systemet mestadels indikatorer med nationell och regional upplösning men tanken är att den kommunala nivån ska ingå i så stor utsträckning som möjligt. Både indikatorpresentationerna och tekniken är under utveckling.

RUS-indikatorer

Det är RUS arbetsgrupp som samordnar datainsamling och står som ansvarig för de indikatorer som har regional upplösning på Miljömålsportalen, de så kallade RUS-indikatorerna. Dessa indikatorer utvecklas fortlöpande - nya indikatorer kommer till medan gamla ändras eller tas bort. Många indikatorer som tagits fram kräver ytterligare utveckling och kvalitetsgranskning för att vara pålitliga och användbara. Respektive läns länsstyrelse kontrollerar och lägger till länsspecifika kommentarer till varje indikator (se sidan "Om uppdatering").

Här kan du ladda ner en lista med alla RUS-indikatorer som bland annat anger hur indikatorerna utvecklas och förhåller sig till varandra. Blad 2 i filen visar antal indikatorer per miljökvalitetsmål och delmål.

indikatorlista-april-2008.xlsx

RUS bristanalys av indikatorsystemet

Bristanalysen är ett underlag för indikatorutveckling som RUS brukar ta fram. Den behandlar indikatorsystemet för miljömålsuppföljning på Miljömålsportalen och särskilt indikatorer på regional nivå. I och med förändringarna av miljömålssystemet och Naturvårdsverkets nya roll påbörjade RUS en grundlig genomgång av bristanalysen under 2011. Översynen gäller såväl indikatorer, dataflöden som datasamordning och samverkan med andra myndigheter.

Parallellt sammanställde RUS tidigare samordnare Harald Arnell en översikt av alla utvecklingsprojekt som genomförts inom miljömålsuppföljningen. Resultatet kommer att vara ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med Bristanalysen. Läs mer under "Projekt > Hitta miljömålsprojekt".

Naturvårdsverket har bett myndigheter med ansvar för olika miljökvalitetsmål att redogöra för hur de förhåller sig till RUS bristanalys och tanken är att enas om en gemensam bristanalys. Här hittar du en arbetsversion av bristanalysen. (3 dokument)

Inledning till bristanalysens arbetsversion, 110412

Del 1. Tabell, bristanalys arbetsversion, 110412

Del 2. Utvärdering, bristanalys arbetsversion, 110509

DPSIR-modellen

Europeiska miljöbyrån (EEA) utvecklade en internationellt vedertagen modell som ska underlätta arbetet med miljömålsuppföljning: den så kallade DPSIR-modellen. Modellen spelar en viktig roll i urvalsprocessen för RUS-indikatorer. Den ger beslutsfattare ett kretsloppsperspektiv på utvecklingen för ett miljömål eller miljöproblem och är ett verktyg för att identifiera orsakssamband. Indikatorerna delas in i fem olika kategorier:

D = drivkraft En indikator som anger vilka aktiviteter som ligger bakom ett miljöproblem (t.ex. transporter eller energianvändning).

P = påverkan En indikator som beskriver vad som orsakar problemet (t.ex. surt nedfall eller skogsavverkning).

S = status (tillstånd) En indikator som anger tillståndet i miljön (t.ex. pH i grundvatten eller radonhalt i bostäder).

I = inverkan (effekt) En indikator som visar konsekvenser (t.ex. antal sinande brunnar på grund av för stort grundvattenuttag eller antal brunnar med ohälsosamt vatten).

R = respons (åtgärd) En indikator som anger vilka åtgärder som görs för att minska eller lösa miljöproblemet (t.ex. skydd av geologiska formationer av betydelse för vattenförsörjning, åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten).