Metod- och kvalitetsbeskrivning

Metod- och kvalitetsbeskrivning av geografisk fördelning av emissioner till luft

Uppgifterna i databasen har sitt ursprung i:

  • Sveriges rapportering till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen
  • Geografisk fördelning av de totalutsläpp Sverige rapporterar

Uppgifterna i databasen utgår från Sveriges officiella utsläppsstatistik, som rapporteras bland annat till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen. För att kunna presentera utsläpp på läns- och kommunnivå har en metod för geografisk fördelning av utsläppen tagits fram.  Det är denna metod som beskrivs här. Utsläppen för Sverige har fördelats över landet i ett rutnät där rutorna motsvarar 1 km2. Fördelningen sker med hjälp av relevant statistik och geografiska data, till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog, befolkningsuppgifter. Denna geografiska fördelning innebär att de nationella totalutsläppen bryts ner och fördelas på regional och lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning omfattar en geografisk begränsning av var utsläppen sker (till exempel vägnät) och statistik på regional nivå och lokal nivå (till exempel trafikflöden, fordonstyper, kallstartsandel). Det innebär att ju finare indelning desto större blir osäkerheten (att utsläppet fördelas till rätt kilometerruta är inte oväntat mer mycket mer osäkert än att det fördelas till rätt län)

Nytt för i år är att utsläppen från Inrikes civil sjöfart (inkl. privata fritidsbåtar) numera ligger på en betydligt högre nivå än tidigare, det gäller samtliga ämnen. Bakgrunden är att bränsleförbrukning beräknas med en ny och bättre metod. Det märks för särskilt i vissa kustlän, och framför allt för utsläppen av kväveoxider. För sektorn Arbetsmaskiner har flera undersektorer räknats om, bland annat ligger Skotrar och fyrhjuling på lägre nivå jämfört med tidigare, medan utsläppen från arbetsmaskiner i Jord- och skogsbruk ligger på en högre nivå än förut. En ny metodik har även införts för beräkning av uppvärmning av Kommersiella och offentliga lokaler och Jordbruk- och skogsbrukslokaler. För vägtrafikens sektorer förbättrades metodiken föregående år (submission 2019), vilket innebär att uppgifterna för 2017 och 2018 håller en betydligt högre kvalitet än åren dess för innan. Här släpar tyvärr den retroaktiva uppdateringen efter vilket innebär att det finns ett trendbrott i tidsserien som inte speglar verkligheten, främst mellan år 2016 och följande år, gäller särskilt på kommunal nivå i glesbygdskommuner.

Som användare av dessa uppgifter behöver du gå igenom Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografisk fördelning, länken ovan och bedöma om kvaliteten är acceptabel för det användningsområde som var tänkt. Det är till exempel inte alls lämpligt att göra detaljerade jämförelser mellan uppgifter från undersektor inom sektorer med kvalitetsklass 3. Läs mer om detta i Metodbeskrivningen under avsnitt 15 samt de sektorer som jämförelsen var tänkt att handla om. Vidare bör utsläppsuppgifter från denna databas inte redovisas som utsläpp per kommuninvånare, se vidare pdf:en Om uppföljning av mål och utsläpp per invånare på databasens ingångssida.

Tabell. Kvalitetsklassning av huvudsektorer.

Betygsskala: 1 = bra kvalitet, 2 = vissa osäkerheter, 3 = osäkra resultat.

 

 Huvudsektor

Kvalitetsklass
Nationella totaler 

Kvalitetsklass
Geografisk fördelning
 

El och fjärrvärme 2 1-2
Egen uppvärmning av bostäder och lokaler1-​2​1-2
Industri (energi + processer) 1-2 1-3 (se bilaga 3)
Transporter 2 1
Arbetsmaskiner 3 3
Produktanvändning 2 2
​Jordbruk​2​1-2
Avfall (inklusive avlopp) 3 2
Utrikes transporter (luftfart och sjöfart 2 1

  

För att kommunerna lättare ska få en uppfattning om vilken kvalitet som uppgifterna inom sektorn Industri (energi och processer) har på kommunnivå finns en Bilaga 3 till Metodbeskrivningen (se uppe till höger). Det är en kvalitetsklassning per kommun för utsläpp av fossil CO2, NOx och SOX. För varje kommun har kvaliteten klassats enligt en femgradig skala baserat på hur stor del av de skattade utsläppen som baseras på anläggningsspecifika uppgifter respektive schablonfördelade restposter. För mer info läs ”Info och tips till kommunala klimat- och energihandläggare med flera”.

Hur utsläppen beräknas: Något som också styr noggrannheten på lokal och regional nivå är hur de nationella totalutsläppen beräknas. Detta ingår inte i Metodbeskrivningen för nationella emissionsdatabasen – utan vill man veta mer om det, sök information på Naturvårdsverkets hemsida om Sveriges rapportering till FNs klimatkonvention samt hemsidan om FNs luftvårdskonvention.

För information om hur du kan beräkna dina egna utsläpp av växthusgaser besök Naturvårdsverkets webbplats. Naturvårdsverket har även tagit fram en vägledning om hur du kan beräkna utsläpp av luftföroreningar.

Notera att de uppgifter som publiceras i utsläppsdatabasen genomgår en retroaktiv uppdatering varje år. Det innebär att alla uppgifter för hela tidsserien kan ha genomgått smärre förändringar jämfört med föregående år. Detta för att säkerställa att metodförändringar inte skapar trendbrott. Det blir därför inte korrekt att bara ladda ner det senaste årets uppgifter och lägga till dem i en gammal tabell/diagram från förra året.