Vilka sociala och ekonomiska effekter ger projektet Reclaim?

Vilka effekter har projektet Reclaim för människor och verksamheter i närområdet?  För att kunna se detta har vi genomfört en undersökning bland markägare, djurhållare, turismentreprenörer och andra intressenter i Tysslingen och Venakärret.

En socio-ekonomisk uppföljning av LIFE-projektet Reclaim.

Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört en undersökning för att ta reda på vad projektet Reclaim betyder för de människor och företag som bor och verkar i närheten av Venakärret och sjön Tysslingen. Naturvårdsprojektet Reclaim drivs av Länsstyrelsen under perioden 2012-2017 i två Natura 2000 områden, Tysslingen och Venakärret. Projektets syfte är att restaurera och återskapa de båda våtmarkernas slåtter- och betesmarker.

Undersökning av sociala och ekonomiska effekter

En viktig del i projektet är uppföljning, där vi tittar på vilka effekter de olika åtgärderna i projektet ger. Men vi tittar inte bara på de naturvårdande åtgärderna, utan även vilka konsekvenser och effekter projektet har för människor och verksamheter i närområdet. Vilka sociala och ekonomiska effekter ger projektet? För att kunna se detta har vi på Länsstyrelsen genomfört en studie där vi tittat närmare på hur markägare, djurhållare, turismentreprenörer och andra intressenter använder sig av och ser på Tysslingen och Venakärret idag och vilka förväntningar de har på naturvårdsprojektet Reclaim och framtiden. Vi tog hjälp av marknadsundersökningsföretaget Markör AB för att genomföra studien. Studien har genomförts i två delar: en enkät som skickades ut till ca 160 intressenter (kvantitativ) och djupintervjuer över telefon med 20 respondenter från samma urval som enkäten (kvalitativ). Datainsamlingen har skett under hösten 2014. Totalt fick vi 52 svar på enkäten. Denna studie kommer att följas upp med en liknande studie under projektets sista år, 2017, för att kunna se eventuella effekter av projektets genomförande.

Målgruppen för studien är:

  1. Markägare i de båda Natura 2000-områdena.
  2. Djurhållare i de båda områdena.
  3. Naturvårdsentreprenörer.
  4. Lokala turismentreprenörer.
  5. Närboende och andra intressenter.
  6. Regionalt naturintresserade.
  7. Kommunala tjänstemän och politiker.  

Resultat  

Kännedom om Reclaimprojekt

Av de 52 som svarade på enkäterna upplever en majoritet att de har relativt god kännedom om projektet Reclaim (63 %).  

Känner du till Reclaimprojektet? Ja 63 %, nej 35 %, vet ej 2 %
Klicka på diagrammet för att få upp en större bild i PDF-format i nytt fönster

Inställning till Reclaimprojektet

En majoritet av de som svarat på enkäten är också överlag positivt inställda till projektet. Däremot framkommer det i intervjuer och kommentarer att det finns synpunkter på hur det sköts.

Inställning till projektet: Mycket negativ 11 %, Negativ 3 %, Varken positiv eller negativ 11 %, Positiv 36 %, Mycket positiv 25 %, Vet ej 14 %. Intryck till hur projektet sköts: Mycket negativ 10 %, Negativ 8 %, Varken positiv eller negativ 10 %, Positiv 38 %, Mycket positiv 10 %, Vet ej 23 %
Klicka på diagrammet för att få upp en större bild i PDF-format i nytt fönster

Naturvård i Reclaim i Venakärret och Tysslingen

En majoritet är positivt inställda till att Tysslingen och Venakärret ska bli naturreservat och att det bedrivs naturvårdsåtgärder i områdena. Något högre andelar i Tysslingen är positiva till naturreservat och naturvård än i Venakärret.

Bra att det röjs men oro för nedskräpning

Det som i intervjuerna lyfts som positivt med projektet och naturvårdsåtgärder i allmänhet i områdena är bland annat att det röjs och hålls efter och att områdena blir mer tillgängliga för såväl närboende som besökare. Att områdena betas är positivt inte bara för mark och natur utan även för lokala djurhållare som kan hålla sina djur här.  

Några av de svarande förstår inte varför områdena behöver omvandlas till naturreservat. Några uttrycker en oro för huruvida det finns planer för långsiktigt underhåll av områdena. Det uttrycks även oro kring hantering av nedskräpning och slitage i samband med ökat antal besökare i de två områdena, men framförallt kring Tysslingen då de sedan en längre tid är vana vid besökare runt Tysslingen.  

Enkätens svar visar att vi på Länsstyrelsen inte helt lyckats beskriva vad som händer med dessa områden när projektet Reclaim avslutats. Den informationen måste vi bli bättre på att förmedla framöver. Lite kort kommer här några snabba förtydliganden: projektets åtgärder utförs i områden som redan är eller kommer att skyddas som naturreservat. Till reservatsbeslutet hör alltid skötselplan som beskriver hur just det här reservatets naturvärden ska skötas på bästa sätt. Pengar till naturvårdsskötsel och insatser för friluftslivet i både Tysslingen och Venakärret kommer då från de årliga anslag Länsstyrelsen tilldelas för skötsel och förvaltning av länets naturreservat. När det gäller nedskräpning är det först och främst allas ansvar och regleras av allemansrätten. Men skulle nedskräpning bli ett stort problem med tydlig koppling till naturreservaten kommer vi självklart att försöka hitta lösningar som kan minska problemen.

Turism och nya arbetstillfällen?

Många av enkätsvaren visar att det är svårt att uttala sig om projektets eller områdenas betydelse för lokalt företagande. Men många tror att områdena kommer att ha betydelse för naturturism, friluftsliv och/eller naturvård i framtiden.   De flesta som besöker Tysslingen idag har som huvudsakliga mål att uppleva djur- och växtliv, motionera eller utföra andra friluftslivsaktiveter. En annan stor grupp är markägare eller personer som arbetar i området med naturturism eller naturvård. I Venakärret är fördelningen ungefär densamma, men andelarna ”uppleva djur- eller växtliv” samt markägare dominerar.

Mer information

Det framgår undersökningen att intresset av information är stort och att man gärna vill ha mer information om områdena. Bristande information från Länsstyrelsen i andra frågor är något som många upplevt redan tidigare, innan projektet Reclaim startade, till exempel i samband med att Venakärret blev Natura 2000-område. Reflektioner som framförs är att det är viktigt att ta med sig kunskapen kring markägarnas situation och hanteringen av mark in i framtida liknande projekt. Länsstyrelsen borde dra lärdom och bli bättre på att informera. En idé som kom fram är att närboende, föreningar och andra intresserade grupper kan informeras särskilt för att bli lokala ”ambassadörer” för projektet och i sin tur sprida informationen vidare till andra.

Detta är synpunkter som vi på Länsstyrelsen självklart tar till oss. Vi lär oss mycket på många olika plan genom projektet Reclaim; erfarenheter och kunskaper som är viktiga och värdefulla att ta med in i framtiden. Inte minst alla positiva kontakter med markägare och djurhållare.

Kännedom om Natura 2000 och EU:s naturvårdsprogram LIFE

Många (62 %) hade ingen kännedom om EU:s naturvårdsfond LIFE innan projektet Reclaim startade, medan lite drygt hälften (53 %) kände till vad Natura 2000 är för något.

Fler diagram hittar du i: Sammanfattning av undersökning om Reclaimprojektets socio-ekonomiska effekter i startskedet. (pdf, öppnas i nytt fönster)