Projektet Reclaim

Länsstyrelsen i Örebro län drev under 6 år ett naturvårdsprojekt i Tysslingen och Venakärret med syfte att restaurera de båda våtmarkerna. Projektet startade i september 2012 och avslutades i november 2018.
Två rödvitbrokika nötkreatur på välbetad grön gräsmark

Projektnamnet "Reclaim" är engelskans ord för återskapande, förbättring, räddning. Och det är precis vad projektet handlar om, att återta den tidigare brukade marken och rädda de arter som ännu finns kvar sedan slåttern och betet upphörde för 50-100 år sedan. Under projekttiden förbättrades livsmiljöerna för en rad olika djur och växter genom olika restauringsåtgärder, som bl a avverkning, röjning, bete och slåtter.

Länsstyrelsen driver projektet

Projektet Reclaim drevs av Länsstyrelsen i Örebro med pengar från EU:s naturvårdsfond LIFE+ och Naturvårdsverket. Under en 6-årsperiod, från våren 2013 fram till och med hösten 2018, genomfördes en rad åtgärder med huvudsyftet att återskapa och förbättra fuktiga ängar och betesmarker i två våtmarksområden: Tysslingen och Venakärret.

Naturvård och tillgänglighet

Projektbudgeten omfattade 25 miljoner kronor och användes förutom till naturvårdande åtgärder även till att öka tillgängligheten för besökare genom såväl stigar och plattformar som informationsskyltar och foldrar.

Behöver naturen skötas?

En stor del av alla växter och djur som lever runt omkring oss i naturen är beroende av människans skötsel. Modern naturvård handlar därför ofta om att sköta miljöer på olika sätt för att bevara deras speciella artrikedom. Det kan vara traditionella skötselmetoder som slåtter och bete, men även nya metoder. Inom det här projektet har vi till exempel köpt in en specialanpassad maskin för våtmarksslåtter. Det har även handat om att återskapa miljöer som vi tidigare tagit bort, som småvatten och dammar, gläntor och halvöppna träd- och buskmiljöer.

Hävden gynnar artrikedom

Naturbetesmarker och slåtterängar är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden. Dessa båda naturtyper hör till de artrikaste i Sverige. Hävd i form av bete och slåtter gör att ingen enskild art kan ta över och breda ut sig på andra, mera lågväxande arters bekostnad. På så sätt kan många olika växtarter samsas på en liten yta.

Inte bara blommor

En stor variation av växter lockar även en stor artrikedom av fjärilar, bin och andra småkryp. De blir i sin tur ett lockande matbord för alla de fåglar som trivs i den hävdade markens variationsrika miljö. I hävdade, fuktiga marker, invid sjöar, vattendrag och myrar, hittar särskilt många fåglar mat och boplatser.

Växter som tål tuffa tag

Många av ängens och betesmarkens växter är anpassade för att klara av att ständigt bli avklippta eller avbitna. De klarar även att leva på den lilla näring som blir kvar i marker där gräset, istället för att multna ner och göda jorden, äts upp eller fraktas bort som hö. De överlever när storvuxna arter som brännässlor, älggräs, vass och stora gräs inte gör det. En viktig faktor är att hävden är regelbunden och att allt hö som slagits även fraktas bort från ängen, och inte ligger kvar och göder marken. Även kornas tramp i betesmarken gör nytta; i den blottade jorden får växternas frön lättare fäste och kan gro.

Långsiktig skötsel

Genom projektets åtgärder förbereddes de områdena i Tysslingen och Venakärret för en framtida långsiktig skötsel, med betesdjur och utvecklade slåttermetoder. Efter projektett avslut har Länsstyrelsens ordinarie förvaltning tagit över och ser till att markerna sköts med hjälp av markägare och lokala djurhållare. I och med att områdena blivit naturreservat har de även fått en särskild skötselplan som styr hur och på vilket sätt markerna ska skötas. Båda områdena har även gjorts tillgängliga för besökare genom stigar och plattformar.