Aktuella utredningar och remisser

Avsikten är att vi på denna sida ska tillhandahålla information om aktuella utredningar på sfi-området. Vidare kommer vi i mån av möjlighet publicera Länsstyrelsernas remissvar.

Pågående utredningar

Just nu pågår inga aktuella utredningar på området.

Äldre utredningar och betänkanden

Ökad individanpassning - en effektivare sfi och vuxenutbildning
(Prop. 2014/15:85)

I denna proposition lämnas förslag till ändringar i bland annat skollagen (2010:800) som syftar till en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning, framför allt när det gäller utbildning i svenska för invandrare och kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Utbildning i svenska för invandrare ska inte längre vara en egen skolform inom skolväsendet utan ska i stället ingå i skolformen kommunal vuxenutbildning. Den kommunala vuxenutbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå, på gymnasial nivå och i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Elevens hemkommun ska vara skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning. Hemkommunen ska också ansvara för att en individuell studieplan upprättas för varje elev inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016 men tillämpas från och med den 1 juli 2016.    

(http://www.regeringen.se/sb/d/19892/a/255918)

Språkundervisning för bättre etablering

Regeringens promemoria innehåller flera förslag för att stärka språkundervisning för bättre etablering. Regeringen vill bland annat att studieförbunden ska kunna stärka asylsökandes kunskaper i svenska och att kompetensutveckling samt att satsningar för fler sfi-lärare görs.

(http://www.regeringen.se/sb/d/19893/a/257235)

 

Svenska för invandrare - valfrihet, flexibilitet och individanpassning   SOU 2013:76

Utredningens förslag i sammanfattning:

  • Sfi och svenska som andraspråk inom grundläggande komvux slås ihop till en utbildning.
  • Kurserna i sfi blir oförändrade men det blir ett förändrat system med mer sammanhållna studievägar.
  • Sfi upphör som egen skolform och blir en del inom komvux vid sidan av grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning.
  • Kraven ökar på utbildningsanordnarna att erbjuda sfi flexibelt och individanpassat. En bestämmelse införs i skollagen som innebär att huvudmannen ska verka för att sfi erbjuds på tider som passar eleven. Om eleven har andra aktiviteter som arbetsmarknadspolitiska program, annan utbildning, praktik, förvärvsarbete mm, ska detta beaktas. Detta gäller bland annat också för föräldraledighet. 
  • Nationella valfrihetssystem reglerade i skollagen införs för sfi (sfi-peng) samt för grundläggande och gymnasial komvux. 
  • Valfrihetssystemet med sfi-peng ges en särskild utformning. Utbildningen ska anpassas helt efter elevens förutsättningar, studierna fortsätter så länge eleven gör framsteg och tills studiemålen är uppnådda. Det öppnar för en starkt incitamentsbaserad utbetalningsstruktur där "sfi-pengen" betalas ut efterhand som eleven når godkända betyg på de olika kurserna. 
  • Kommunerna kommer att ha ett fortsatt ansvar för mottagning av eleverna och ett utökat ansvar för vägledning bland annat inför valet av utbildningsanordnare. Kommunerna kommer också ha kvar möjligheten att erbjuda utbildning i egen regi. Detta blir en skyldighet om inga enskilda utbildningsanordnare etablerar sig på rimligt avstånd. Kommunerna ansvarar för att alla som har rätt till utbildning också får tillgång till den. 
  • Statens skolinspektion ska godkänna utbildningsanordnarna som huvudmän i enlighet med skollagen för att dessa ska få bedriva utbildning inom ramen för valfrihetssystemet. Skolinspektionen ska också svara för tillsyn och kontroll.
  • Arbetsförmedlingen får möjlighet att upphandla sfi för personer med etableringsplan under förutsättning att detta sker buntat med andra arbetsmarknadspolitiska aktiviteter som praktik, yrkessvenska och/eller yrkesutbildning. För de flesta i den här gruppen kommer fortfarande det bästa alternativet vara att Arbetsförmedlingen hänvisar till hemkommunen för sfi. Efterhand som Arbetsförmedlingen bygger ut sina rutiner och kontrakterar fler utbildningsanordnare kan en större andel av etableringsgruppen bli aktuell. Arbetsförmedlingen kan successivt pröva rutiner och utvidga den här möjligheten.  

(http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/227435)

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå - en översyn för ökad individanpassning och effektivitet SOU 2013:20

Utredningens förslag syftar till att öka individanpassningen och effektiviteten inom komvux på grundläggande nivå. Bedömningen är att det nuvarande regelverket i huvudsak är tillräckligt och att det möjliggör en flexibel utbildning, är det framför allt andra åtgärder än förändringar i styrdokumenten som utredningen ser behov av. För detta krävs ett höjt politiskt intresse för utbildningen både nationellt och lokalt.    

(http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/213862)

Tid för snabb flexibel inlärning SOU 2011:19

Utredningen har kommit fram till en tidsbegränsning som innebär att en nyanländ invandrare måste börja läsa sfi senast ett år efter första folkbokföringsdagen. Den sammanlagda studietiden får inte överstiga två år. I likhet med vad som gäller inom övrig vuxenutbildning ska det vara möjligt att göra uppehåll under studietiden. Rätten att delta i utbildning i svenska för invandrare föreslås upphöra helt efter fyra år från den dag en person första gången folkbokfördes i en kommun. Under studietiden ska man själv kunna bestämma studietakt och längden på eventuella uppehåll så länge det sker inom den bestämda fyraårsperioden. Tidsbegränsningen har utformats utifrån vad som gäller för den nyligen introducerade etableringsreformen för vissa nyanlända invandrare. Syftet med denna reform är att så snart som möjligt ge de nyanlända förutsättningar för egenförsörjning och att stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet, vilket även ligger i linje med denna utrednings direktiv. Det räcker emellertid inte med att sätta tidsgränser för att fler ska få en första och snabb grund i det svenska språket. Det behövs ytterligare insatser för att en tidsbegränsning ska fungera enligt intentionerna i direktiven. Förslaget till tidsbegränsning bör därför ses som en delreform som ställer krav på att också annat reformeras.

(http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/162588