Samhällsorientering för nyanlända 2017

Löpnummer:
2017:04 (Länsstyrelsen i Jönköpings län)
Diarienummer:
 
ISBN/ISSN-nr:
 
Publiceringsår:
2017
Sidantal:
 
Länsstyrelsernas uppföljning av samhällsorienteringen har i år en större tonvikt på innehåll och kvalitet och målgruppens synpunkter och behov ges större utrymme i rapporten. Vad gäller samhällsorienteringens räckvidd och träffbild ses en positiv utveckling under 2016. Fler än tidigare år, 262 kommuner, uppger att de erbjuder nyanlända samhällsorientering och även antalet deltagare har stigit. Från 2015 till 2016 rapporteras en ökning på 5400 deltagare i samhällsorienteringen. En majoritet av kommunerna tillhandahåller mer än 60 timmars samhällsorientering för sina deltagare och flertalet kommuner erbjuder hälsokommunikation. Samhällsorientering på dagtid är helt dominerande, men kompletteras i något ökande omfattning med samhällsorientering på distans och på kvällstid. Tillgängligheten har också fortsatt att utvecklas positivt, från redan höga nivåer.

Deltagare, som redan haft samhällsorientering och som intervjuats inför denna rapport har tydligt framfört att de önskar mycket dialog och aktiv medverkan samt närmare koppling till svenskt samhälls- och arbetsliv i samhällsorienteringen. Dialogen och den gemensamma reflektionen blir bättre när samhällsorienteringen ges på deltagarnas modersmål, vilket också sker i de allra flesta fall. Också träffar som sker på plats och inte på distans främjar möjligheterna till dialog och reflektion.

Samhällsorienteringen ses av deltagarna som högst nödvändig. De uppskattar innehållet och omfattningen som samhällsorienteringen har i dag men hade gärna sett att orienteringen gavs tidigare. De uttrycker ett omfattande behov av tidig kunskap om det svenska samhället, som ännu tydligare än i dag borde kompletteras och anpassas till den information som erbjuds under asyltiden.

De utvecklingsmöjligheter som framkommit i rapporten handlar till stor del om att förstärka arbetet med att kvalitetssäkra samhällsorienteringens innehåll samt att ge deltagarna utrymme att medverka i förbättringsarbetet. Innehållet kan kvalitetsutvecklas på flera sätt, bland annat genom förslagen på att utveckla utbildningen av samhälls- och hälsokommunikatörer, samt att stärka de kvalitativa inslagen i uppföljningen av samhällsorienteringen från länsstyrelsernas sida. Formerna för att låta deltagarnas synpunkter och behov uttryckas och tas till vara behöver också ses över och ske på ett mer systematiskt sätt än hittills. Också samverkan och samordning mellan aktörer lokalt och regionalt behöver utvecklas. Det gäller administrativa rutiner för information mellan myndigheter och kommunerna, om namn, språk och adress till aktuella deltagare samt statistiska uppgifter om målgrupper. Ett enhetligt system för anmälan till samhällsorienteringen med utrymme för registrering av fler uppgifter i anmälningsformuläret skulle underlätta.
Kommentar: