Lagstiftning om bosättnings- och etableringsinsatser

Varje nyanländ ska utifrån sina förutsättningar få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. En viktig del i etableringen är tillgång till en bostad för individen.

Arbetsförmedlingen har genom lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ett övergripande ansvar för vissa nyanlända personers etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Med vissa nyanlända personer menas de som fått uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande, samt vissa av dess anhöriga. Syftet med etableringsprogrammet är att underlätta och påskynda deltagarnas etablering i arbets- och samhällslivet. Genom Bosättningslagen från 1 mars 2016 finns möjlighet för nyanlända som inte på egen hand kan ordna en bostad, att erbjudas ett boende i en kommun.

 

Bosättning

Den 1 mars 2016 trädde Bosättningslagen ikraft (2016:38). Lagen innebär att en kommun skyldig att efter anvisning ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. Syftet med lagen är att nyanlända snabbare ska tas emot för bosättning i en kommun, och därmed kunna påbörja etableringen i samhällslivet och på arbetsmarknaden.

Bosättningslagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen och deras anhöriga. Anvisningar till kommunerna omfattar nyanlända som är registrerade och vistas vid Migrationsverkets anläggningsboenden samt kvotflyktingar. Det är Migrationsverket som ansvarar för att anvisa nyanlända till en kommun, efter det så kallade kommuntalet som regeringen fastställt. Mer information om kommuntal.

Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning

 

Vilka omfattas av lagen?

Lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare vänder sig till vuxna nyanlända i åldrarna 20-64 år som fått uppehållstillstånd som flyktingar, av flyktingliknande skäl, som kvotflyktingar eller som anhöriga till dessa personer. Personer som tillhör målgruppens hushåll det vill säga barn och andra vuxna, äldre föräldrar omfattas inte av lagen men påverkas givetvis av de insatser som sker.

 

Kartläggning och planering

Vuxna nyanlända erbjuds ett kartläggningssamtal med Arbetsförmedlingen. Samtalen handlar om personens intressen, ambitioner, yrkes- och utbildningsbakgrund samt vilket behov av stöd han/hon behöver. Kartläggningssamtalet kan resultera i en anvisning till etableringsprogrammet

Inom ramen för etableringsprogrammet kan den nyanlände delta i aktiviteter som ska stärka deltagarens möjligheter till etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. De aktiviteter som personen deltar i ska ske på heltid. Personer som arbetar eller är föräldralediga på deltid, har nedsatt arbetsförmåga eller annat hinder som godkänts av Arbetsförmedlingen kan delta i programmet på deltid. Planeringen innehåller normalt sett:

  • Svenska för invandrare (sfi)
  • Samhällsorientering
  • Arbetsförberedande insatser (t.ex. validering, praktik)
  • Studier (För de som inte har en gymnasieutbildning och inte bedöms kunna matchas mot arbete under programtiden är reguljär utbildning obligatorisk, vid sidan om sfi och samhällsorientering)

Det är Arbetsförmedlingen som utformar planeringen tillsammans med personen och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Tiden med insatser i etableringsprogrammet får maximalt omfatta motsvarande 24 månader på heltid och programmet får som längst sträcka sig 36 månader från dess att den nyanlände först folkbokfördes.

Om en deltagare börjar arbeta, är föräldraledig, är sjukskriven eller har annat hinder på heltid, samt om han eller hon helt saknar förmåga att delta, ska personen skrivas ut ur programmet. Om personen missköter sig eller stör verksamheten, inte längre tillhör målgruppen, eller av särskilda skäl inte vill eller kan delta, återkallas programmet. I båda fall kan det finnas möjlighet till återinskrivning om personen åter kan delta.

 

Etableringsersättning

Deltagare i etableringsprogrammet har möjlighet att få etableringsersättning samt vissa tilläggsförmåner (etableringstillägg och bostadsersättning). Det är Försäkringskassan som beräknar, beslutar om och betalar ut dessa ersättningar. 

Nivån på etableringsersättningen är 231 kr per dag vid deltagande i kartläggning och medverkan till upprättandet av en individuell planering. Ersättningsnivån under kartläggningen är densamma oavsett omfattningen på anvisningen till etableringsprogrammet. Ersättningen kan dock minskas vid samordning av andra ersättningar.

Då deltagaren påbörjar sin planering är ersättningsnivån 308 kr per dag vid en programanvisning på heltid. 

Etableringstillägg får lämnas till deltagare som har hemmavarande barn. Med hemmavarande barn avses barn som är under 20 år, är bosatta och folkbokförda hos deltagaren, står eller har stått under deltagarens vårdnad och inte är självförsörjande.

 Bostadsersättning får lämnas till deltagare som är ensamstående utan hemmavarande barn. Bostadsersättning lämnas endast för kostnader för den bostad där den nyanlände är bosatt och folkbokförd och som hen äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt, eller hyr i andra hand om hyresavtalet är skriftligt och hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden har godkänt andrahandsupplåtelsen.