Ensamkommande barn

Varje år kommer barn till Sverige för att söka asyl. De flesta anländer i sällskap med sina föräldrar men det finns även de som saknar medföljande vårdnadshavare. Dessa barn och ungdomar räknas som ensamkommande. Barnens levnadsöden och bakgrund är olika, men gemensamt för alla är att de befinner sig i en utsatt situation. Staten, myndigheter, kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för mottagandet av ensamkommande barn i Sverige.
Två killar sitter på en sten. Foto Smålandsbilder.

Så är ansvaret för mottagandet fördelat

Ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar delas mellan kommuner, Länsstyrelsen, Migrationsverket och flera andra myndigheter.

  • Migrationsverket har det övergripande ansvaret för mottagandet av ensamkommande Det innebär bland annat att Migrationsverket
    • Anvisar en kommun till barnet
    • Utreder och fattar beslut i asylärendet
    • Betalar ut ersättningar och särskilt bidrag till barnet
    • Betalar ut ersättningar till kommun

        Läs mer om Migrationsverkets roll.

  • Kommunerna ansvarar för det praktiska mottagandet av ensamkommande barn, det vill säga boende (placering) och annat stöd som barnet kan behöva samt skolgång. Kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnets boende, stöd och skydd enligt socialtjänstlagen. Överförmyndaren i kommunen där barnet befinner sig utser en god man som företräder barnet i en förälders ställe under asylprövningstiden. Om barnet beviljas uppehållstillstånd har kommunen ett ansvar för barnets fortsatta omsorg och etablering i Sverige och utser då även en särskilt förordnad vårdnadshavare (SFV). Kommunen har samma ansvar för ensamkommande barn som för andra barn i kommunen.

    Läs mer om kommunernas roll.
  • Landstingen ansvarar för att ensamkommande barn och unga får den hälso- och sjukvård samt den tandvård som de är i behov av. Asylsökande barn har rätt till vård i samma omfattning som barn som är bosatta i landet. När en person söker asyl i Sverige erbjuds en hälsoundersökning som syftar till att ge en medicinsk bedömning av hälsan och uppmärksamma eventuella behov av vård och smittskyddsåtgärder.
  • Länsstyrelsen har en samordnande roll avseende mottagandet av ensamkommande barn med fokus på utveckling av regional samverkan. Länsstyrelsen ska verka för att det finns beredskap och kapacitet i kommunerna att ta emot ensamkommande barn. Länsstyrelsen har också ett särskilt uppdrag när det gäller att förebygga att ensamkommande barn försvinner och att samverkan fungerar effektivt. Länsstyrelserna för dialog med kommunerna om tillgång till boendeplatser, utbildning, hälsa, fritid och gode män. Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i barnkonventionen. Länsstyrelsen utövar även tillsyn över överförmyndarnas verksamhet.

    Läs mer om Länsstyrelsens tillsynsansvar.

Anvisningsmodell för ensamkommande barn

Mottagandet av ensamkommande ska vara jämnt fördelat över landet. Därför sker anvisningarna enligt ett fördelningssystem. Varje kommun tilldelas en andel som fastställs i december varje år och gäller ett år i taget från och med den 1 januari.

Andelen är uträknad utifrån kommunens:

  • folkmängd,
  • mottagande av nyanlända,
  • mottagande av ensamkommande barn och antalet dygn i Migrationsverkets mottagningssystem inom kommunens gränser under föregående kalenderår.

 Om ett ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har en nära anhörig i någon viss kommun i landet sker anvisningen till den kommunen. Om barnet inte har någon nära anhörig anvisas barnet istället till den kommun som står näst på tur att utifrån sin andel ta emot en ny anvisning.

 

Läs mer om anvisningskommun hos Migrationsverket

Läs mer om statlig ersättning hos Migrationsverket

Vanliga frågor och svar om anvisningsmodellen  

Ensamkommande barn som försvinner

 

Under 2016-2017 hade länsstyrelserna ett uppdrag som bland annat bestod i att genomföra en nationell kartläggning av ensamkommande barn som försvinner samt att föreslå åtgärder för att förebygga försvinnanden. Uppdraget samordnades av Länsstyrelsen Stockholm. Enligt den nationella kartläggningen På flykt och försvunnen hade 1 829 barn registrerats som avvikna i Migrationsverkets statistik under perioden 2013 till och med maj 2016. Andra rapporter visar också att ensamkommande barn är överrepresenterade bland polisanmälningar om människohandel med barn och löper stor risk att utsättas för människohandel och exploatering.

För 2018 har länsstyrelserna uppdraget att ta fram enhetliga regionala rutiner för arbetet med ensamkommande barn som försvinner. Länsstyrelsen Stockholm ska fortsätta att samordna uppdraget, stötta länens arbete och förvalta materialet som togs fram 2016–2017.

 

Barnens bästa styr Länsstyrelsens arbete

Länsstyrelsens ska i sitt arbete ta särskild hänsyn till barns bästa. Barnkonventionens fyra grundprinciper är viktiga utgångspunkter:

  • Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras
  • Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet
  • Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. För att utvecklas behöver barn trygghet och möjlighet till lek.
  • Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.