Lite historia

Hornborgasjön bildades under inlandsisens stora avsmältning för ungefär 10.000 år sedan. De första bosättningarna i området är bara tusen år yngre. Då var det samlare och jägare som lockades till de rika markerna vid den havsvik som senare bildade Hornborgasjön.

Sju fyndplatser

Här finns sju fyndplatser som visar på mänsklig aktivitet under tidig stenålder. Vid Almeö, den mest imponerande fyndplatsen, har påträffats rester av flintredskap och lämningar av en tamhund. Det senare fyndet det äldsta nordiska belägget för att människan tidigt nyttjade hunden. Här har även påträffats mängder av ben - främst av älg, uroxe och bäver men även vildsvin, kronhjort, varg och björn. Naturligtvis spelade fisket en viktig roll för människorna vid sjön.

Keramik

För omkring 6.000 år sedan började människorna odla upp det lövskogsrika landskapet. Bondestenåldern börjar. Fyndplatserna från denna period är främst koncentrerade till sjöns norra och östra stränder.

De första fynden av keramik härstammar från den här perioden.

En enkel stuga i Hornborga socken, år 1916. Foto: Charlotte Hermansson

Första byarna

För 2.000 år sedan började åkrar och ängar breda ut sig på bekostnad av skogen. Järnet började bli viktigt, liksom självhushållet. Samtidigt bildades de första byarna runt sjön, exempelvis Tranum, Bjällum, Bolum och Hornborga. Ändelsen –um tros vara mycket gammal. Um betyder nog hem eller bostad.

Det kallare klimatet tvingar vid den här tiden människorna att samla vinterfoder till boskapen. Inte minst nyttjas den rikliga produktionen på översvämmade mader.

Vassinsamling. Foto: Västergötlands museum.

Första sänkningen

Med Pehr Tham på Dagsnäs som den drivande kraften beslutades år 1802 om den första sänkningen (utdikningen) av Hornborgasjön. Läs mer om sänkningarna och restaureringen.

I takt med att sjön torrlades expanderade vassen. Vassen kom snart att spela en allt viktigare roll. I någon mån som nödfoder för djuren, men framför allt som taktäckningsmaterial. Fortfarande finns ett flertal vasstak på byggnader längs sjöns östsida.

Vid sidan av vassen spelade madslåttern en viktig roll. Fodret förvarades i ängslador runt sjön. Idag finns en nybyggd ängslada längs Ytterbergsleden, mellan Hornborga naturum och Ytterberg.

Fiske och jakt

Under andra världskriget nyttjades en del av sjöns omgivande marker som torvtäkter. Inte minst vid Röde mosse i norr och Trestena mosse i väster.

Jakt och fiske spelade fortfarande en viktig roll för människorna runt sjön. Fisket bidrog till försörjningen, jakten mer ett nöje.

Jaktlycka i Hornborga socken. Fotograf: Okänd/Västergötlands museum

För att kunna fiska i den grunda sjön användes flatbottnade ekor. Sjösänkningarna gjorde bruket av mer djupgående båtar omöjligt.

Under en kort period på 1890-talet trafikerade faktiskt en mindre ångare - döpt till Ellen - vattnet mellan Almeö och Stenum.

 

Lästips

Hornborgasjöns stränder
Folke Ekström

Hornborgasjöns stränder - en försvinnande sjö
Harald Schiller

Stråtak i Hornborgabygd I och II.
Mikael Hedin

Hornborgasjöns krönika
Hans Claeson