Året runt med tranorna

Våren

I mars dyker de första tranorna upp. Några veckor senare har fälten vid Trandansen, i sjöns sydvästra hörn, förvandlats till ett grått gungande hav. Det är liv och rörelse – både för ögon och öron.

Det är omöjligt att förutse när de första tranorna anländer, när de är som flest och när de drar vidare norrut. Tranornas flyttning är en kombination av yttre och inre faktorer. Enkelt uttryckt – väder och hormoner.

Tranorna vid Trandansen är förbipasserande. Det är fåglar som utnyttjar Hornborgasjön som rastplats i några dagar, för att sedan dra vidare norrut. Kanske till häckningsplatser i Dalarna, Härjedalen, Medelpad eller Norge.

Sommaren

Det kan vara svårt att se tranor sommartid vid Hornborgasjön. De häckande fåglarna (30-35 par) är skygga. Det är inte särskilt svårt att förstå varför. Tranorna har blivit föräldrar, och ungen (oftast en, men ibland två) är liten och sårbar. Inte minst räven är ett ständigt hot.

Men alla sommartranor häckar inte. Det drar också omkring några hundra tranor i området. Det är en blandning av tonåringar, änkor, änklingar, halta och lytta. Alltså fåglar som av en eller annan anledning inte kan häcka. Tonåringarna är givetvis inte tonåringar, i människoår räknat, men i ett skede av livet som motsvarar tonårstiden hos människan. Det rör sig med andra ord om ännu inte eller knappt könsmogna fåglar som lägger krut på att hitta en partner för kommande års familjebildning.

Sommartranorna kan ibland ses vid Ore backar och Hångers udde.

Hösten

I augusti börjar tranorna återsamlas vid Hornborgasjön. Först rör det sig bara om några hundra fåglar, men det fyller snabbt på och i september kan det röra sig om 8.000 – 9.000 tranor.

Men höstens tranor beter sig radikalt annorlunda än vårens. Nu är fåglarna skygga och Trandansen är inget attraktivt område. Nu håller istället stora antal till på fälten norr om sjön, eller på den bördiga jordbruksmarken västerut.

Fåglarna återvänder alltid till Hornborgasjön i skymningen, för att övernatta stående i grunt vatten. Du kan se skådespelet från tornet vid Fäholmen eller vallen vid Utloppet.

Vintern

Efter en kall höstnatt, kanske i början av oktober, lämnar tranorna Hornborgasjön. Uppbrottet är magnifikt. Plog på plog tar höjd och drar söderut, mot en behaglig vinter i Spanien.

Det händer att några enstaka tranor dröjer sig kvar in i senhösten. Vid några få tillfällen har enstaka tranor försökt övervintra vid Hornborgasjön. Övervintringen har nog lyckats vid något tillfälle, men i de flesta fall har det djärva tilltaget straffat sig med döden. Tranor som dröjer kvar är nog alltid i nedsatt skick. Alltså för svaga, åtminstone i stunden, för att orka följa med söderut.