Hållbar vattenkraft

Länsstyrelserna vid Dalälven, Luleälven, Nissan och Emån genomför nu i samverkan med vattenkraftsbranschen fyra nationella pilotprojekt i syfte att identifiera vilka miljöåtgärder för vattenkraften som ger störst miljönytta i respektive vattensystem - i förhållande till påverkan på energisystemet.

​Pilotprojekten ska utveckla arbetssätt och metoder för att prioritera och väga av olika intressen/värden mot varandra; som natur/miljö, kultur och energi. Baserat på dessa erfarenheter kommer Havs- och vattenmyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Energimyndigheten nästa år ta fram nationell vägledning för att bryta ner och tillämpa den nationella strategin för hållbar vattenkraft i hela Sverige. 2018 förväntas alla länsstyrelser ta fram åtgärdsplaner för Sveriges övriga vattensystem.    

 

HaV har nyligen genomfört ett seminarium i Göteborg för länsstyrelsernas vattenhandläggare i södra Sverige och i början av oktober genomförs motsvarande i Sundsvall för norra Sverige. Vid Göteborgsmötet framkom att länsstyrelsernas interna samverkan behöver utvecklas för att säkerställa väl avvägda bedömningar mellan olika sakområden i både övergripande planering och enskilda ärenden. Dessutom framkom att det behövs ökad kunskap om elsystemet och miljöåtgärders påverkan på energiproduktion och reglernytta.

 

Det är viktigt att ni som energi- och klimatstrateger blir involverade i dessa arbeten och kan stödja era vattenhandläggarkollger med energikompetens. Om det finns intresse kan jag längre fram i vinter berätta om hur vi har beskrivit Dalälvens vattenkraftssystem och hur vi jobbar med avvägningar mellan olika intressen. 

 

Per-Erik Sandberg

Projektledare Hållbar vattenkraft i Dalälven

Bakgrund

Vattenkraften svarar för 40-50 % av Sveriges årliga elproduktion. Vattenkraften är, särskilt på grund av dess reglerförmåga, en viktig del av dagens och framtidens förnybara energisystem. Ett kraftverks reglerförmåga är dess förmåga att öka eller minska produktionen beroende på variationen i efterfrågan. Genom att anpassa tappningarna ur vattenreglermagasinen, kan vattenkraften varje sekund förse elsystemet med rätt mängd energi i förhållande till samhällets varierande elbehov och övriga kraftslags aktuella produktionsförmåga. Behovet av reglerkraft bedöms öka i framtiden - i takt med ökad elproduktion från sol- och vindkraft.  

 

Kraftverksdammar och vattenreglering förändrar förutsättningarna för djur och växter i och kring våra vatten. Dammar hindrar fiskar och andra arter att ta sig mellan sina lek- och uppväxtområden. Förändrade vattenflöden och vattennivåer utarmar strandmiljöer. Många vatten klarar inte samhällets miljömål. Vattenkraften behöver anpassas för att klara aktuella miljökrav och bidra till Sveriges mål för både vattenmiljö- och energiområdet. Men bägge målen kan inte uppnås i alla vatten - det behövs en väl avvägd prioritering. 

 

2014 utarbetade Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten en nationell strategi för åtgärder i vattenkraften (HaV:s rapport 2014:14). I strategin tydliggörs att behovet av miljöåtgärder i vattenkraften behöver avvägas i förhållande till energinyttan och att de åtgärder ska prioriteras som ur ett nationellt perspektiv ger störst miljönytta i förhållande till påverkan på energisystemet. Samtidigt ska möjligheterna att behålla och stärka reglernyttan beaktas.  Strategins planeringsmål för vattenkraftens miljöåtgärder, innebär att 2,3 % av vattenkraftens nuvarande elproduktion (motsvarande 1,5 TWh) kan tas i anspråk utan att orsaka väsentlig påverkan på dagens energisystem.

 

Sveriges vattendrag har i strategin delats in i sex grupper - med utgångspunkt från en övergripande avvägning mellan miljö- och energivärden. I praktiken behövs det fördjupade regionala analyser och planer för varje vattensystem - för att identifiera vilka åtgärder som ger störst miljönytta i förhållande till påverkan på energisystemet, kulturvärden mm.