Recept på vårt forntida bröd?

Nu är analysen klar!
Liten bit av forntida bröd.

Att hitta något forntida som egentligen inte borde finnas kvar är extra kul. Dit hör till exempel gamla brödbitar, som garanterat passerat bäst-före-datumet.

En sådan upptäckt gjordes i ett stolphål första säsongen vi grävde i Gamla Uppsala, alltså redan 2012.

- Fyndet gjordes av den uppmärksamme arkeologen Andreas Ericson då han undersökte hålet efter en stolpe som ingått i ett cirka 15 meter långt hus från vendeltiden (550-800 e. Kr). Byggnaden antas ha varit någon form av ekonomibyggnad, möjligen ett stall, berättar Jonas Wikborg som ansvarade för undersökningen av den aktuella boplatsytan.

Nu har fyndet analyserats av Sven Isaksson vid Stockholms universitet. Undersökningen visar att det mycket riktigt rör sig om bröd, dessutom två olika sorter gjorda på inbördes olika ingredienser.

Redan när Sven Isaksson undersökte provet med sterolupp kunde han se att proverna till strukturen liknade den man känner till från andra förhistoriska bröd.

Analysen visade också att det misstänkta brödet delvis bestod av förkolnade kolhydrater, sannolikt från olika sorters sädesslag. Även rester efter fetter kunde spåras, bland annat från vegetabilisk olja eller från oljerika fröer.

- Brödbitar är relativt ovanliga fynd vid arkeologiska undersökningar, men hittas ibland i gravar och på boplatser. Att de båda brödbitarna överhuvudtaget hade bevarats beror på att de var förkolnade, annars hade det inte funnits kvar minsta spår efter dem, säger Jonas Wikborg.

Brödet kan under järnåldern även tillskrivas ett symboliskt värde, liksom de malstenar som användes för malningen av mjölet.

- Det faktum att de enda två brödbitar som hittades på hela den aktuella boplatsytan kom från en och samma lilla grop, trots att de verkar vara från olika degar, får en att fundera varför de låg där de låg. Kanske kan det vara medvetet ditlagda i något magiskt syfte, frågar sig Jonas.

Fynden i stolphålet antas ha hamnat där efter att stolpen avlägsnats, så en eventuell magisk rit bör ha gjorts i samband med att byggnaden revs.

- Dessutom hittades en mjölktand från en människa i samma stolphål. Detta måste sägas vara ett mycket ovanligt fynd. I etnologiskt material från senare tider ser vi att mjölktänder varit kringgärdade med magi. I Carl-Herman Tillhagens bok ”Vår kropp i folktron” kan man till exempel läsa att man ibland grävde ner mjölktänder för att inte drabbas av onda krafter, berättar Jonas Wikborg.      

Arkeologen Andreas Ericson med sitt gamla bröd.