Kan kammen datera stolpraden?

En trasig kam.

Kan kammen datera stolpraden i Gamla Uppsala?

I de 144 stolphålen som hör till den kilometerlånga stolpraden i Gamla Uppsala, har få fynd gjorts som går att datera närmare.

Ett av undantagen är en kam av horn eller ben, som förmodligen blivit deponerad, alltså medvetet nedlagd, i ett stolphål.

Kammen är en så kallad sammansatt kam, vilket innebär att den är tillverkad av flera olika stycken som fästs med nitar.

- Vi hittade bara fragment av kammen, kanske en femtedel av den ursprungliga, säger arkeologen Anton Seiler.

Trots att så lite är bevarat, kan kammen ha stor betydelse för förståelsen av stolpmonumentet. Hur kammarna såg ut var nämligen starkt präglat av tidens rådande mode. Därför är det lätt att datera kammar genom så kallad typologi, där man kan se hur ett föremål utvecklats under tid.

Om man bara kan ta reda på hur gammal kammen är, vore det till stor hjälp vid dateringen av själva stolpraden. Den kan hjälpa till att avslöja antingen när stolpraden byggdes eller när den övergavs – beroende på när den hamnade i stolphålet.

- Det finns en bra typologi för kammar som arkeologen Bo Petré har gjort utifrån de exemplar som påträffats i gravar på Lovön i Uppland. Han gick noggrant igenom alla parametrar på kammar från särskilt vendeltid, för att få ut allt av materialet. Till exempel tittade Petré på formelement som tvärsnittet på mitt- och stödskenorna, eller ornamentiken berättar Anton.

Hur är det då med kammen från Gamla Uppsala. Går den att datera utifrån Bo Petrés typologi? Och kommer vi lösningen med stolpradens ålder närmare?

- Tittar man på kammens tandskiva så är den lite avsmalnande upptill. Så ser tandskivorna ut ibland under tidig vendeltid. Sedan försvinner detta formelement, för att komma tillbaka under slutet av vendeltid. Samma sak gäller ornamentiken i form av enkla och dubbla linjer. Kammen kan alltså vara från 500-talets slut likväl som 700-talet. Det är lite synd, eftersom det är ett av få tillfällen som vi har att fynddatera stolpraden. Men å andra sidan brukar kammar från slutet av folkvandringstid/tidig vendeltid ha en avsats där själva stödskenorna vilar. Det har inte den här kammen, så det lutar mot 700-tal, något som också får stöd av ryggens något konkava profil, menar Anton.

Tidigare har arkeologerna låtit undersöka trärester efter stolparna i stolpraden med kol-fjorton-metoden, men då fått ganska spridda dateringar. Man har också daterat en del av djurbenen som påträffats i stolphålen. Det verkar som att stolpraden övergivits någon gång under mitten av 600-talet. Några dateringar är yngre, men det kan bero på att stolpraden tagits bort i omgångar. Frågan är om vår kam lagts ner när man satte dit stolpen, eller när man tog bort den.

- Man kan tycka att det borde ha varit lätt att avgöra i fält. Problemet är att föremål som ligger på gränsen mellan en stenskoning och läget för en ursprunglig stolpe kan ha hamnat där både när man byggde monumentet, och när det senare monterades ner. Det enda man kan säga med säkerhet är att kammen deponerats avsiktligt. Det aktuella stolpfundamentet ligger långt bort från den samtida bebyggelsen och jag har svårt att tro att det skulle handla om en tappad eller bortslängd kam, som dessutom skulle råkat hamna i en av groparna. Det alternativet kan man i alla fall utesluta, menar Anton Seiler.

Än är inte sista ordet sagt om deponeringarna i stolpraderna. Arkeologen Jonas Wikborg kommer att fördjupa sig i ämnet och resultatet kommer att publiceras i rapporten som kommer 2017. Spännande men svårt! Det här med deponeringar och dateringar är en svår nöt att knäcka.    

Trasig kam.