Tillbaka i Gamla Uppsala

-utan spade.
En georadar.

Med en speciell metod upptäcker vi nya fornlämningar i Gamla Uppsala – utan att ta ett enda spadtag.

Visst minns ni det omskrivna monumentet från järnåldern, bestående av två långa rader av trästolpar, som vi upptäckte i Gamla Uppsala för ett par år sedan? Denna vecka är vi åter ute i fält för att se om det finns fler. Metoden vi använder är lite annorlunda.

De senaste årens stora arkeologiska undersökningar i Gamla Uppsala har gett mängder av ny information. Men samtidigt har en rad frågor väckts.

Förutom stolpmonumentet har de arkeologiska undersökningarna också avslöjat en omfattande gårdsbebyggelse från järnålder och medeltid samt ett stort gravfält från järnåldern.

- Dessa fornlämningar vill både vi och utländska forskare veta ännu mer om. Därför kommer arkeologer från Statens Historiska Museer att samarbeta med forskare inom det europeiska samarbetsprojektet ”Ludwig Boltzmann Institute for Archaeological prospection and Virtual Archaeology” i Wien. Tillsammans kommer vi att göra storskaliga, motoriserade geofysiska undersökningar i anslutning till de undersökta ytorna i Gamla Uppsala, säger Pär Karlsson, som är prospekteringsansvarig.

Instrumentet vi kommer att använda oss av är en georadar. Den fungerar som ett ekolod - fast på land. När georadarn sänder ut en elektromagnetisk signal vet man hur lång tid det tar för den att nå till ett objekt och sedan studsa tillbaka till markytan. På så sätt kan man upptäcka fornlämningar som inte syns ovan jord, och uppskatta hur djupt de ligger.

-Vår förhoppning är att denna speciella metod ska hjälpa oss att förstå hur stora boplatserna egentligen är - och inte minst att ge oss ny kunskap om stolpmonumentets omfattning. Finns det fler oupptäckta stolprader? Det är mycket möjligt att vi även lyckas lokalisera okända delar av det stora gravfältet. Detta utan att gräva ett enda spadtag, säger arkeologen Anton Seiler.

Journalist intervjuar Pär Karlsson.
Georadar och fotograf.