Pansarbrytande pilar

Nio pilspetsar i askar.

På Upplandsmuseet står arkeologerna Malin och Robin Lucas och beundrar fynden från gravfältet i Gamla Uppsala, som just kommit från konserveringen.

Det är bortåt 100 fynd av järn och kopparlegering, som ligger i små pappaskar: pilspetsar, beslag, fragment av spännen, amulettringar och annat fint som grävdes fram under 2012 och 2013.

- Jag har inte sett fynden sedan vi plockade upp dem. Då såg många ut som rostiga järnklumpar, så det är spännande att se vad det blev, säger Malin.

Här på hemsidan kommer vi att visa upp många av fynden framöver. De flesta är från vendeltid (550-800 e. Kr) och vikingatid (800-1050 e. Kr). Först ut är några av de nio pilspetsar som grävdes fram på gravfältet.

- Ingen är den andra lik. Vi hittade dem på olika ställen; i gravar, i en härd och i matjorden. En var medvetet deponerad. Den låg under en stor sten i kantkedjan till en grav. När jag upptäckte den var pilspetsen vänd bort från graven. Den var i ett uselt skick i tre delar, men konservatorerna har lyckats att få den hel, berättar Robin.

Under yngre järnålder fanns olika typer av pilspetsar. Vissa var bredbladiga och tveeggade och lämpade sig för storviltsjakt. Andra hade en tvär mejselformad egg, som likaså var bra vid jakt. Den tredje typen av pilspetsar är tunna, lätta och smala – allt för att kunna flyga en längre sträcka i luften och rentav kunna tränga igenom en ringbrynja.

Några skaft till pilspetsarna har tyvärr inte bevarats, men gällde det skaft till just jaktpilar, så kunde de troligen vara omkring 75 centimeter.

Åtminstone en av pilspetsarna från gravfältet i Gamla Uppsala kan ha använts i strider.

- Den här kan nog ha varit pansarbrytande och kunnat tränga igenom en ringbrynja, säger Robin och visar upp en av de smalare pilspetsarna.

Pilspetsarna kommer nu att analyseras vidare.

- Vi kommer jämföra dem med andra liknande fynd från vendel- och vikingatida kontexter. En möjlighet är att titta närmare på eventuellt slitage, för att se om pilspetsarna använts innan de deponerades. Målet är helt enkelt att se vad dessa pilspetsar kan tillföra den aktuella forskningen, säger Robin Lucas.                         

Ringväv i en ask, intill en pilspets.
Pilspets med holk.