Bland duvor och hökar

Osteolog räcker fram hand där det ligger en duvvinge.

Våren är här och osteologen Ola Magnell har redan börjat skåda fågel i Gamla Uppsala. Åtminstone forntida sådan.

I det 390 kilo tunga benmaterial som påträffats på boplatsen några hundra meter öster om kungshögarna, har han gjort flera ornitologiska observationer.

- Jag har bland annat hittat många ben från skogsduva, så det har man nog gillat att äta i Gamla Uppsala. I ett av grophusen hittades sex vingar från skogsduvor, närmare bestämt strål- och armbågsbenen från den yttre delen av vingarna. På dem sitter i princip endast senor och fjädrar, så dessa har de nog slitit bort. Däremot finns det ju kött på den övre delen av vingen, emot kroppen, som de troligen har mumsat i sig, säger Ola.

Ola har också hittat ben från trana, som var – och är – en exklusiv fågel att lägga på tallriken. Annat är det med det kråkben som hittats i ett av grophusen, det var en vanlig fågel.

- På just kråkbenet fanns det skärmärken, så där kan man se att någon ätit på det, säger Ola.

Några av de fågelben som Ola tittat närmare på, upptäcks sällan på boplatser.

- Jag har hittat ben efter duvhök, en jaktfågel som vanligtvis förekommer i gravar. Sitt namn har de fått för att de jagar duvor, säger Ola.

I det svenska gravmaterialet dyker rovfåglar upp först under 500-talet, och då i Gamla Uppsala. I västhögen ligger det just en duvhök begravd. Det är inte så konstigt, eftersom duvhökar var den vanligast använda dagrovfågeln.

Hökar passar bra när man ska jaga i skogig och kuperad terräng, till skillnad från falkar som kräver öppna ytor.

Den vanligaste fågeln på boplatsen i Gamla Uppsala är emellertid fredligare.

- Ungefär hälften av fågelbenen som jag analyserat kommer från hönsfågel, dit hör förutom höns, tuppar och kycklingar också gäss, berättar Ola.

Cirka en tredjedel av fågelbenen som hittats hör till vildfågel som gräsand och småskrake, men även orre, mås, nötkråka, stare och gråsparv har upptäckts.

- De två senare fågelarterna är troligen fåglar som levt på gårdarna i Gamla Uppsala. Kråka och mås har sannolikt varit vanliga besökare på boplatsens avfallshögar. Jag har också hittat ben från en vattenrall, en skygg fågel som lever i vass i anslutning till vatten. Annars är vattenfågel inte så vanlig i Gamla Uppsala, till skillnad från den vikingatida handelsplatsen Birka som ju ligger i Mälaren, säger Ola.

För att lättare kunna identifiera de fåglar som legat i marken under alla dessa århundraden, har Ola farit och flugit till andra institutioner.

- Vid en osteologisk analys görs jämförelser av de arkeologiska benfynden med ben från nutida djur från så kallade referenssamlingar av djurskelett. För att kunna identifiera alla fågelarter har jag gjort besök vid Biologiska museet, Lunds universitet och Zoologisk museum tillhörande Köpenhamns universitet som har en av Norden största samlingar av fågelskelett.

Dessa fåglar har Ola prickat av i Gamla Uppsala. Hittills!

Tamhöns

Tam-/grågås

Gräsand

Småskrake

Trana

Duvhök

Orre

Vattenrall

Mås

Kråka

Nötkråka

Stare

Gråsparv          

Två skulderblad från duvhök.
Två armbågsben från gråsparv.